lördag 25 mars 2017

10 sätt att motverka depression


Många anhöriga löper stor risk att utveckla depression. När någon man bryr sig om har valt en destruktiv väg känner man sig ofta ledsen, ängslig, orolig och rädd. Man kan inte njuta av saker som förr och det kan vara svårt att känna att något är roligt överhuvudtaget. Om du upplever en kombination av dessa känslor kan det hända att du lider av en depression. Detta är ett sjukdomstillstånd som ofta är mycket smärtsamt och du behöver troligtvis hjälp för att ta dig därifrån. Här nedan kommer några tips, förhoppningsvis kan någon eller några av dem kan hjälpa dig.


 


1. Terapi
Att prata med en kurator, terapeut eller psykolog är ett fördelaktigt sätt att hjälpa dig med att behandla både din ångest och dina depressiva tankar. Det finns flera olika slags terapiformer som kan hjälpa, bland annat: Kognitiv beteendeterapi, som lär dig att ändra eller justera dina tankar eller handlingar. Interpersonell terapi, som lär ut hur man kommunicerar och relaterar till andra effektivt. Psykodynamisk terapi som hjälper personen att utforska sina känslor, behov och motiv samt vid behov att bearbeta svåra minnen. Ett första steg kan vara att gå till en läkare på exempelvis vårdcentralen, berätta hur du känner och be om remiss till psykiatrin. Eller så söker du själv genom internet eller bland dina kontakter för att vända dig till en privatpraktiserande terapeut.  


2. Träning
Motion skapar massor med "må bra"-endorfiner. Endorfiner är kemikalier i hjärnan som får dig att känna dig glad. Motion blir som mest effektiv om den utförs 3-5 gånger i veckan. Fundera över om du kanske skulle trivas med att gå med i en träningsgrupp eller gå ut och promenera med vänner – det kan skapa motivation och göra träningen extra rolig. Känner man att energin är alldeles för låg och att man inte ens orkar tänka på någon motion, då kan en promenad runt kvarteret räcka. Sedan ökar man området lite mer allt eftersom man orkar. Motion minskar stress i kroppen och ger endorfin, det behövs verkligen när man är utsatt för så mycket oro som anhöriga gör. 


3. Avslappningstekniker
Yoga, meditation, andningsövningar och mindfulness kan motverka depression och ångest. Det handlar främst om fokus på andning och kroppslig medvetenhet samt upprepningar av specifika, enkla mantran. Om du inte känner dig hemma med dessa typer av övningar finns det massor av ställen där du kan hitta hjälp och inspiration, exempelvis meditationsgrupper, podcasts och Youtube. 


4. Kosthållning
Ångest och depression kan i vissa fall leda till ett osunt förhållande till mat, exempelvis överdrivet intag av ohälsosamma livsmedel eller å andra hållet självsvält. Även olika sorters vitaminbrist kan göra att man känner sig deprimerad. Försök att hålla en jämn diet och se till att få ett regelbundet intag av protein, frukt, grönsaker och vitaminer. Kroppen behöver näringen för att orka med vardagen, men även för den mentala stimuleringen, för att vi ska känna oss nöjda och lugna. Försök att begränsa eller undvika intaget av socker, koffein och alkohol. Om du misstänker att du kan ha vitaminbrist, gå till en läkare och be om ett blodprov så kan man gå vidare utifrån det resultatet.


5. Sök stöd
Nå ut till familj och vänner. Gå med i en stödgrupp för människor som går igenom samma situation. Det finns inget starkare och hälsosammare än ett stödjande nätverk!


6. Sätt upp mål
Skapa en realistisk plan för att avsluta något, eller för att göra något du alltid har velat göra. Även om inget känns roligt just nu, försök komma ihåg sådant du tyckte var kul förr. Agera och utför planen!


7. Gör någonting meningsfullt
Gå med i grupper, organisationer eller verksamheter där du aktivt kan delta i kulturella, sportsliga, politiska eller sociala aktiviteter. Detta kan ge dig en känsla av mening, självvärde och syfte.


8. Medicinering
När man fått en klinisk depression kan det vara mycket svårt att ta sig ur denna utan medicinsk behandling. Då kan det vara till hjälp att prata med en psykiatriker är utbildad på detta. Det finns en mängd olika antidepressiva läkemedel där ute och det kan vara till hjälp för att behandla både ångest och depression. Prata med din läkare, det är viktigt att du berättar hur du mår. Fråga vad som skulle fungera bäst för just dig och se till att bli väl informerad om läkemedlets egenskaper. Undvik i störta möjliga mån preparat man kan utveckla ett beroende av. Tänk på att det kan ta flera veckor för medicinering att verka och bli effektiv.  

Det är också viktigt att man alltid kombinerar medicinsk hjälp med samtalsterapi för att verkligen få hjälp med orsaken till att man utvecklat en depression. 


9. Var kreativ
Att ta del av poesi, lyrik, musik, fotografi, konst eller design kan vara ett bra sätt att motverka depression och ångest.

 
10. Läs en bra bok
Att läsa kan hjälpa dig att slappna av och förbättra ditt humör. Studier har visat att böcker om andlighet och psykologi kan lindra depressionssymptom.



Som du kan se så finns det en mängd olika sätt att behandla depression. Det viktigaste att komma ihåg är att du inte är ensam!



Du är värd att må bra!

måndag 20 mars 2017

Beroende och relationer: Att vara syskon

Att vara syskon till någon vars vardag kretsar kring en syster eller bror med skadlig och tvångsmässig konsumtion av alkohol eller droger kan vara mycket smärtsamt. Syskon upplever ofta att de ständigt behöver vara den som är stark, duktig och förstående, att man ska vara den som tar hand om sin syster eller bror. Många gånger hamnar också syskonet i skymundan. All uppmärksamhet riktas mot den som har beroendeproblematiken. Många pratar om hur det är att växa upp med en förälder som har beroendeproblematik. Allt fler börjar prata om hur det är att vara partner eller förälder till ett barn med alkohol- och drogberoende. Men få uppmärksammar syskonens perspektiv. 

Att vara syskon till någon som lider av ett beroende kan ta sig i uttryck på många olika sätt, exempelvis: 

Smärtsamma känslor  

Man känner ilska över sitt syskons beteende och sorg över vad som har blivit eller vad som komma skall. Man kanske är arg över att man känner sig sviken eller lurad. Viktigt att komma ihåg är att ilska har sin grund i många andra känslor, exempelvis rädsla och oro. Vanligt är att man är rädd över vad som ska hända med sin syster eller bror. Denna rädsla kan vara så svår att hantera att den i stället får utlopp genom att man blir arg på personen, på personens beteende eller på drogerna. Vanligt är att känslorna pendlar mellan ilska och sorg, där sorgen över sitt syskons situation och över ens egen hjälplöshet ibland kan kännas överväldigande. 

Många vittnar om att det är en konstig, förvirrande och smärtsam upplevelse, att känna att man både hatar och älskar sitt syskon på en och samma gång. Man förstår kanske logiskt att beroende är en sjukdom som förändrar personligheten, men det kanske ändå många gånger kan vara svårt att ”acceptera” och ilska, sorg, förtvivlan och hopplöshet kan ta över och man kan ibland bli aggressiv och anklagande mot syskonet med beroendeproblematik då den sårar hela familjen med sitt beteende. Det är svårt att förstå hur hon eller han kan göra så här mot sig själv, mot mamma och pappa och mot syskonen. 

Ett exempel på hur man kan tänka (och även berätta) som kan underlätta lite är: ”Han har en sjukdom och är självisk just nu, det är drogen som styr hans hjärna. Om jag tar ansvar för honom nu när han är aktiv i droganvändandet, så kommer det bara bli smärtsamt oss båda. Han har ett val och det är att ta hand om sin sjukdom. Jag vill min bror det bästa och jag vill hjälpa honom, men bara när han är nykter. Jag kan stödja honom när han är villig att gå in i behandling eller söka annan hjälp.”


Hela familjen underlättar omedvetet negativa beteenden 

Som nämnt tidigare så finns det för många en stark ingivelse av att vilja skydda sin bror eller syster. Man kanske väljer att ljuga för andra, så som för föräldrar eller lärare, för att hjälpa personen med att slippa mötas av jobbiga konfrontationer. Kanske har man blivit ombedd att lova att bevara hemligheten. Man kanske hjälper till med att gömma alkoholen eller drogerna, hjälper henne eller honom med ekonomin, städar undan gamla flaskor och rester eller ständigt åker och hämtar när personen blivit allt för påverkad. 

Det kan vara smärtsamt att känna att man sviker sitt syskon genom att berätta sanningen för andra, men det är viktigt att komma ihåg att det är väsentligt att personen får stå för och möta konsekvenserna av sitt alkohol- eller droganvändande. Tvärtom är det kärleksfullt att inte dölja problemen så den som lider av beroendet kan få möjlighet att erbjudas hjälp. Och, viktigast av allt, om du är syskon själv så behöver du hjälp med att avlastas från denna börda, hur mycket du än älskar ditt syskon så är du inte skyldig att varken agera som beskyddare eller hjälpreda till henne eller honom! Sök stöd och samtalskontakt för din egen skull!  


Om du vill läsa mer 
om att vara syskon så 
rekommenderar jag denna 
fina och reflekterande bok 
av Frida Svensson Jonsson,
Min bror tog drogerna.

Finns att beställa på Adlibris

onsdag 15 mars 2017

7 frågor och svar till anhöriga om beroende och behandling

Har du en vuxen familjemedlem eller vän med drog- eller alkoholproblematik? Du undrar förmodligen hur du kan hjälpa till. Här är 7 svar på frågor som du kanske har funderat på. 

 
1. Hur vet jag om jag överreagerar? 

Om du märker att din närståendes alkohol- eller drogkonsumtion påverkar andra livsområden såsom arbete, psykisk- och fysisk hälsa, familj och relation, ekonomi, juridiska frågor, självkänsla eller att om och om igen göra destruktiva val för sig själv, då överreagerar du inte. Uttryck gärna din oro och vad du uppmärksammar till personen, men utan att skuldbelägga. Skuld- och skambeläggande kommer bara leda till försvar. 

2. Vilka är fördelarna med att beroendeproblemet upptäcks och behandlas tidigt? 

Att identifiera problemet i ett tidigt skede, vid de första tecknen på att någonting inte står rätt till, kan det motverka att personen drabbas av ännu större problem som exempelvis hoppa av skolan eller slutar jobba, förlorar viktiga relationer, bryter ner sin fysiska eller mentala hälsa, ökad ångest m.m. Dessutom, ju tidigare men gör en förändring desto lättare är det. Ju längre tid konsumtionen fortgår desto starkare utvecklar sig beroendesjukdomen. 

3. Hur kan jag ta upp problemet med min närstående? Kommer min inblandning att förvärra situationen? 

Anhöriga oroar sig ofta för att inleda en diskussion med sin närstående då de är rädda för att det kan få honom eller henne att bli arg och därav vidta drastiska åtgärder. De kanske börjar skrika och bråka, flyttar hemifrån, bryter kontakten, börjar dricka eller använda droger ännu mera. Men, man ska inte ta ut att det blir på detta vis i förskott, kanske finner du att samtalet blir öppet, givande och produktivt och att det faktiskt leder till någonting positivt. Det finns bra verktyg och strategier för detta, läs gärna boken ”Du är viktig!” av Carina Bång eller sök programmet ”CRAFT” (Community Reinforcement Approach and Family Training).

4. Hur kan jag hjälpa någon att förstå att han eller hon har ett problem? 

Experter rekommenderar att utveckla och upprepa ett konsekvent, positivt budskap: "Vi bryr oss om dig och vi vill att du ska få hjälp". ”Vi älskar dig men inte vad drogen gör med dig. Vi är oroliga för dig och önskar verkligen att du skulle vilja söka hjälp.” 

5. Hur kan jag hjälpa någon att ingå i behandling? 

Behandlingen berör alla individens livsområden: de fysiska, psykiska, känslomässiga och sociala förhållandena. Vad för slags behandling som personen får är sedan baserad på hur allvarligt problemet är och vad personen själv önskar för sorts behandling, samt att om man ansöker om ekonomiskt bistånd för behandling hos socialtjänsten så har de vissa avtal att följa. Det kan vara svårt för dig som anhörig att veta vad som är lämpligt. Det man kan göra är att stödja den beroende att ta det första steget och söka hjälp hos beroendemottagningen inom landstinget eller socialtjänsten.

6. Hur vet jag vad för slags behandling som krävs? 

Beroendebehandling tar som nämnt ovan många former, det finns ingen typ av behandling som är bäst för alla i alla situationer. Det finns många olika inriktningar. Ibland kan man
behöva flera olika sorters behandling under olika skeden i livet. Studier har visat att flera olika metoder kan fungera för en och samma person – så länge personen själv är villig att ta emot hjälp från andra och aktivt ta ansvar för sitt eget tillfrisknande. Det är nyckeln till all lyckad behandling.

7. Vad ska jag göra i en akutsituation? 

Har din närstående något av följande symtom? Om så är fallet, ring 112 omedelbart. 

* Förlorat medvetandet efter att ha tagit droger eller druckit alkohol eller kombinerat med läkemedel. 

* När personen överväger att ta sitt liv
.
* När personen är våldsam eller aggressiv. 

* Har en bakgrundshistoria av beroendeproblematik med svåra abstinenssymtom, såsom förvirring och extrema skakningar. Svåra abstinenssymtom, såsom delirium tremens (DTS), kan leda till döden.

fredag 10 mars 2017

Sunda gränser i relationer med beroendeproblematik

En gemensam faktor hos anhöriga till personer med någon slags beroendeproblematik är oförmågan att ställa klara, tydliga och så kallade ”sunda” gränser. På grund av den känslomässiga berg-och-dal-banan som man upplever eller har upplevt i relationen kan det vara svårt att vara bestämd nog att sätta tydliga gränser. Det kan handla om att man är rädd för att bli avvisad och ogillad och det är vanligt att man tillåter andra att riva gränserna som man väl har satt upp. Sunda gränser innebär att du endast tar ansvar för dina egna handlingar och känslor och låter andra sköta vad de själva gör och känner. Tydliga gränser är inte som ett magiskt piller som botar alla destruktiva relationer, men de visar att du har en sund självkänsla och kan agera självständigt utan att hela tiden behöva förlita dig på andra runt omkring dig.




Hur vet du om du har problem med att sätta tydliga, personliga gränser? Svara på nedanstående frågor. De kan hjälpa dig att avgöra om du behöver förstärka din känslomässiga stabilitet.

● Känner du ofta att människor använder dig och dina känslor för sin egen vinning och nytta?

● Har du behov av att ”rädda” människor som står dig nära och fixa alla deras problem?

● Hamnar du ofta i meningslösa bråk eller argumentationer?

● Känner du dig överdrivet investerad i någon annans liv? 

● Finns det ett mönster i din relation där du och din närstående ständigt bryter kontakten/blir sams? Eller, känner du att en relation bara kan vara antingen jättebra eller jättedålig, och ingenting där emellan? 
● Finner du dig ofta i mitten av ”dramat”, trots att du egentligen avskyr drama?

● Är det vanligt att du måste försvara dig själv för saker, speciellt sådant som du känner inte är ditt fel?

Om du har svarat ja på några av dessa frågor, då har du troligtvis problem med att ställa och upprätthålla gränser i dina relationer. Om du svarade ja på de flesta eller alla av dessa frågor, då du har stora problem med dina gränsdragningar och har förmodligen även andra personliga problem i ditt liv.

Gränser ger oss en slags självkänsla och låter oss särskilja oss från andra. De finns där för att skydda oss. Gränser kan vara flexibla och förändras då våra känslor alterneras. De bör hjälpa oss att definiera hur vi vill bli behandlade av andra. När du sätter upp en gräns, tänk på det som exempelvis en tomtgräns. Sätt upp en skylt: "Tillträde förbjudet", så att andra vet att om de bryter mot gränsen, så kommer det att bli konsekvenser.

Här är en lista över några användbara idéer för att ställa sunda och tydliga gränser:

1. Lär dig när du ska sätta en gräns. Om du upptäcker att du tar för mycket ansvar för andras känslor eller handlingar, då du behöver du sätta upp en gräns. Och om man vänder på det, om du förväntar dig att andra ska ta ansvar för dina handlingar eller känslor, då behöver du också en gräns. Att sätta upp och öva på fasta gränser hjälper en person med att bygga upp sin självkänsla.

2. När du har identifierat behovet av en viss gräns, sätt upp den klart, lugnt, stabilt, respektfullt och med mycket få ord. Brusa inte upp om din gräns ifrågasätts av någon annan och känn inte dig tvingad att behöva motivera din gräns. Återigen, du är inte ansvarig andras handlingar eller känslor. Att kunna sätta upp och underhålla gränser kräver övning.

3. Räkna med att andra kommer testa dina gränser. Om du har människor i ditt liv vilka är vana att manipulera eller utnyttja dig kommer de med all sannolikhet att testa dina gränser. Var fast med gränserna du har satt upp! Du kan inte hävda sig genom att be om ursäkt eller känna skuld.

4. Bygg upp ett socialt stöd. Hitta andra som är intresserade av att hjälpa dig med att bygga din självkänsla och förstärka ditt välbefinnande. Bryt kontakten med de människor som bara funnits där för att manipulera dig och styra dig till sin egen fördel.


Kom ihåg: att bygga självkänsla och 
lära sig att sätta, förstärka och behålla 
sunda, starka gränser tar tid. Det är en 
lång process. Låt inte ångest eller skuld 
hindra dig från att ta hand om dig själv. 
Så småningom kommer du att komma 
underfund med att du kan sätta och behålla 
dessa gränser alldeles själv och du kommer 
då upptäcka hur mycket din självkänsla har växt! 


måndag 6 mars 2017

6 saker vi kan lära oss av lyckliga människor

Lycka är ett vagt ord. Vad det egentligen står för och betyder har människan frågat sig i evigheter. Och egentligen är det omöjligt att veta, för lycka är flytande.  

Men innerst inne så måste vi väl ha en viss aning, trots allt? Ingen blandar ju ihop den typ av lycka man får av att äta en kall mjukglass en kokhet sommardag med lyckan man får av att för första gången se in i sitt nyfödda barns ögon. Att få ett barn är ren lycka för många. Ändå kan jag väl säga att jag kände mig lycklig då jag njöt av den där glassen, eller hur? Så vad är egentligen lycka? Kan vi på något sätt ta till oss den? Kan vi lära oss av andra, de som säger sig ha fångat den så kallade lyckan?

Det har gjorts studier på personer som ansett sig själva som mycket lyckliga och resultaten visar att många av de ”lyckliga” personerna hade vissa drag som nästan var identiska med varandra. Vad som är intressant är att grunden till deras livskvalité varken var pengar, karriär, ålder, kön, etnicitet eller intelligens. Vad var det då som var den främsta anledningen till deras välmående och vad kan vi lära oss av resultatet? 
 


1. Starka sociala band 

Detta har visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för välmående hos undersökningsgrupperna. I en empirisk studie där 1 600 studenter från Harvarduniversitetet medverkade visade det sig att socialt stöd var en mycket större förutsättning för lycka än någon annan faktor. Poängen är simpel, ju mer socialt stöd du har, desto gladare är du. Om du ska välja en enda sak att göra just idag för att må bättre, umgås med de du tycker om, litar på och gör dig glad! Det finns fler studier gjorda på äldre människor där det har visats att vad majoriteten av de tillfrågade ångrade allra mest med sina liv var att de inte hade spenderat tillräckligt med tid med de som stod dem närmast. 


2. Gör mer, inte mindre


Nyligen publicerad forskning visar att de lyckligaste människorna är de som har saker att göra, men inte känner sig stressade. Det handlar om att fylla vardagen – för mycket ”dötid” kan få oss att må dåligt. Tristess kan i många fall leda till nedstämdhet och i värsta fall depression. Det handlar inte om att du ska jobba mer. I stället ska du använda dig av dina ”signaturstyrkor”! Signaturstyrkor är sådana egenskaper du är begåvad på – vilka därav får dig känna dig stolt och glad. Skriva? Måla? Rita? Räkna? Sporta? Lyssna? Sjunga? Bygga? Mecka? Laga mat? Plantera? Leta fram dina signaturstyrkor och använd dem på ett nytt sätt varje dag i en vecka och se hur du mår. Denna teknik applicerades i en studie och de 557 försökspersonerna visade sig vid veckans slut vara betydligt gladare och mindre nedstämda än kontrollgruppen. Så, ju mer du använder din signaturstyrkor i det dagliga livet, desto gladare blir du. 


3. Stanna inte kvar på ett jobb där du inte trivs 

Befinner du dig i en arbetssituation där du verkligen vantrivs? Kanske känner du till och med att du hatar ditt jobb? Många får ont i magen av bara tanken att gå till jobbet. ”Åh nej, imorgon är det måndag igen”. Så ska man inte behöva känna. Mångas arbetssituation resulterar i utmattning, depression och sjukskrivning. Långt ifrån en lycklig situation, med andra ord. Många äldre vittnar om att det största misstaget de gjorde i livet var att slösa bort nästan all sin tid på ett jobb som de avskydde. Det handlar trots allt om en stor del av din vakna tid. Har du möjligheten att ta dig ut? Söka något nytt? Tveka inte, vänta inte, gör det nu! 



4. Planera din lycka 

Det är ironiskt att vi värdesätter lycka så mycket men ofta behandlar den som en slumpmässig ”magi” som bara råkar komma över oss. Att passivt vänta på lycka är ett misslyckande i sig. Hur konstigt det än låter så behöver lycka regelbunden omsorg och planering.

Hur då? Gör ett schema över de saker som gör dig lycklig. Det är ofta en stor skillnad på hur människor säger att de vill tillbringa sin tid och hur de faktiskt gör detta. Det är lätt att ha en bild över hur man vill att ens liv ska vara, vilka man vill umgås med eller vilka projekt man vill starta. Svårare är det att leva upp till denna bild och fullfölja planerna. Så, när du har identifierat vad som ”gör dig lycklig”, exempelvis de aktiviteter och personer som du vill spendera mer tid, schemalägg din tid utefter detta. Skriv in det i din kalender, bokstavligt talat. När du sätter något på print tillsammans med all din andra planering så är det mer sannolikt att du faktiskt utför det, delvis på grund av att du nu inte längre behöver göra ett aktivt beslut – det finns ju faktiskt redan i din kalender.

Vänta inte på lyckan. Låt den inte komma till dig, hämta den själv. Vägra lämna den åt slumpen. 



5. Känslan av lycka är inte allt 

Vi behöver glada känslor, men vi behöver också mening i våra liv. Forskning visar att den långvariga känslan av mening är det som spelar störst roll i människors totala och ihållande lycka, ett så kallat lyckligt liv.

Meningsfullhet är kopplat till att göra saker som uttrycker och återspeglar ens själv, och i synnerhet då man gör positiva saker för andra. Exempelvis så kan pengaspenderande ge en kortvarig känsla av lycka, medan att hantera pengar med varsamhet eller att ge bort en betydelsefull gåva mer är kopplat till meningsfullhet.

 
Det är skillnad på att vara ögonblickligen lycklig och att vara lycklig över sitt liv. Lycka i nuet är inte allt. 


6. Ge - Men inte så att det gör ont 

Som nämnt ovan så blir vi generellt gladare av att ge än att ta emot. Det kan för många skapa en ”återkopplingsslinga” av lycka i livet. Att hjälpa andra med att nå sina mål kan skänka dig glädje. Att göra bra saker för någon annan idag kan leda till att du känner dig lycklig resten av veckan. Men kom ihåg, ge inte för mycket och ge inte bara för givandets skull. Att vara en martyr fungerar inte i längden och din hälsa och andra områden i ditt liv kommer till slut påverkas negativt.


Forskning visar att människor som på jobbet ägnar sin tid åt osjälviskt givande genom att exempelvis alltid hjälpa andra, jobba över, stå alla till lags och alltid finnas där ofta blir överbelastade och stressade, samt upplever konflikter mellan arbete och familj. Detta har även visat sig i kärleksförhållanden där den ena parten har misslyckats att upprätthålla en jämvikt mellan sina egna behov och den andres behov.

Det är viktigt att finna en jämn balans mellan att ge och ta. Du kan inte hela tiden vara den som tar emot men inte heller alltid vara den som hjälper, giver och finns där. Ett bra recept till lycka och meningsfullhet är att värna om de hälsosamma, jämlika relationerna där alla de inblandade värnar om varandra med lika villkor!



Kom ihåg – vi skapar vår egen lycka!    

Ta hand om er!


lördag 4 mars 2017

Är det ditt fel att någon annan dricker eller tar droger?

R.J. Meyers och B.L Wolfe skriver i boken Get Your Loved One Sober hur anhöriga lätt kan klandra sig själva för deras närståendes alkoholberoende. De tar upp ett visst antal frågor som man som anhörig kan ställa sig själv: 


* Var det du som bad din närstående att dricka så mycket att alkoholen förstörde deras liv? 

* Tvingade du din närstående att dricka? 

* Har personen druckit på ett problematiskt sätt utan att du varit med?


Var det ditt fel? Svaret på dessa frågor är: Självklart inte! (såvida det inte var du som tvingade personen att dricka eller ta droger) Det var inte du som bad om det här och det var inte du som orsakade det!

Du har bara skuld till något som du orsakade. Bara för att du har en relation med personen med beroendeproblem så betyder inte det att det var du som skapade problemet.

Alla reagerar olika på livets stressfaktorer. Vissa går på yoga, joggar eller går i terapi. Andra hittar negativa strategier som att slå sönder saker, fördöma andra, ljuga - och vissa dricker. Det kan vara väldigt varierande. Just din närstående reagerar genom att dricka. Kanske lägger personen med beroendeproblem skulden på dig. Med uttalanden som ”Om du inte vore så sur så skulle jag inte behöva dricka.” Eller ”Om du inte hade tvingat mig att byta skola när jag var liten så skulle jag inte må så här dåligt nu.” Men om inte din närstående hade en relation med dig, så skulle denne förmodligen ha någon annan person eller situation att lägga skulden på.

Ingen som börjar dricka eller ta droger tror någonsin att de ska utveckla en beroendeproblematik. Hade de vetat det så hade de nog gjort andra val från början. Ofta är det många olika faktorer som spelar in som till slut leder till att en person utvecklar en beroendesjukdom. Det är ofta ett samspel mellan genetiska faktorer, sociala faktorer, psykiskt mående och situationer. Därför kan man sluta leta ”felet”, och fokusera på lösningen i stället. För det finns hjälp för dem som vill göra en förändring.

torsdag 2 mars 2017

Anmäl dig nu - Gratis webinarium IKVÄLL!



DAG: 2/3
TID: 18.00-19.00

Innehåll:
- Tips, verktyg och reflektioner från boken "Du är viktig" som hjälp för anhöriga.

OBS! Du kan som deltagare vara helt anonym! 

Registrera dig HÄR

Kika på filmen nedan för att ta del av en kort presentation av mig själv och webinariets innehåll!


video


Hoppas vi ses!
/Carina

Ps. Sprid gärna vidare till alla som kan behöva det!

onsdag 1 mars 2017

Anmäl dig nu - Gratis webinarie IMORGON!




DAG: 2/3
TID: 18.00-19.00

Innehåll:
- Tips, verktyg och reflektioner från boken "Du är viktig" som hjälp för anhöriga.

OBS! Du kan som deltagare vara helt anonym! 

Registrera dig HÄR

Kika på filmen nedan för att ta del av en kort presentation av mig själv och webinariets innehåll! 



video


Hoppas vi ses!
/Carina

Ps. Sprid gärna vidare till alla som kan behöva det!

lördag 25 februari 2017

Att leva med en narcissist

I sin bok Men Jag Då?- Hur Man Överlever Bland Tillvarons Narcissister skriver författaren och psykoterapeuten Sandy Hotchkiss om narcissism och dess problematik. Personer med beroendeproblematik kan utveckla narcissistiska drag och det kan bli svårt för omgivningen att hantera situationen. Här kommer lite kunskap från Sandy!




Vad är en narcissist?

I korthet så har personer med en narcissistisk personlighetsstörning en förmåga att vara mycket egoistiska; deras behov ska alltid gå först, och om de inte gör det så kan de inte förstå varför. De ska få sin vilja igenom till alla pris, och om de inte får det så kan de bli rasande eller onormalt ledsna. 

En skillnad mellan en narcissist och en "vanlig" egoistisk person är bland annat de inre tankarna och värderingarna; den narcissistiska personens känslolösa fasad har egentligen grunden i en inre skam, avund och förakt. En sådan person tenderar att klamra sig fast vid och utnyttja andra människor, för att fylla det tomrum där empatin egentligen borde finnas.

Eftersom en narcissistisk person ofta är extremt manipulerande så kan man som anhörig känna sig oerhört styrd och hjälplös och det kan vara väldigt svårt att ta sig ut ur dennes "grepp" då man väl är fast. Detta kan leda till att man får en förvriden verklighetssyn och till slut börjar ifrågasätta sig själv. 


Hur ska man hantera en relation med en person med narcissistisk personlighetsstörning? 

Hotchkiss tar upp ett par riktlinjer som man som anhöriga kan få hjälp av:

1. Lägg märke till vilka känslor och tankar som uppstår då du umgås med personen. Börja med att acceptera att dessa är närvarande. Acceptansen lägger grunden för att du sedan ska kunna hantera dem.

2. Fundera sedan över; hur hjälper dina känslor, tankar och agerande personen att hantera sin egen skam? Kan du koppla ditt eget agerande i vissa specifika situationer till personens beteende? Observera att du aldrig bör ta det som händer personligt, personen använder sig endast av dig som ett verktyg för att mata sin inre skam och avund.  

3. Hitta ett sätt att frigöra dig från känslan av underlägsenhet. Att ständigt bli förminskad eller nedtryckt kan i längden leda till låg självkänsla/självförtroende. Ett exempel är att tänka på personen som en tvååring. Observera att det inte är meningen att du ska uttrycka detta till person (ex. "du beter dig som ett barn"), använd dig i stället av dina inre tankar för att lugna dig själv. Upprepa för dig själv att personens beteende inte är rationellt.

4. När du väl har lyckats med detta, försök att inte "ge igen" för din närståendes beteende. Utmana inte personen, då blir situationen vanligtvis ännu värre och den enda som tar skada är du själv. Ett förslag är i stället att ta en "Time out". I stället för att brusa upp, avlägsna dig ifrån situationen och personen. Gå där ifrån och gör någonting annat.

5. Oavsett hur personen verkar uppfatta situationen, stå fast vid vetskapen att det är du, inte han eller hon, som har lyckats kontrollera situationen och dina egna tankar och känslor!


Hotchkiss tar även upp så kallade "riktlinjer för överlevnad":

Hur du kan lyckas undvika att ingå i en relation med en narcissist:
 
1. Skapa dig en egen dröm i stället. Det är lätt att fastna i en narcissists verkligheter och fantasier, och ju mer du fastnar desto mer av dig själv förlorar du. Lev ditt liv efter dina egna villkor och sträva efter att uppfylla dina egna mål.

2. "Se människor som de är, inte som de vill att du ska se dem." Om en person gör dig illa och du ändå dras till honom eller henne, försök att inse att du endast idealiserar personen och att dina känslor troligtvis inte är "sanna" i grunden. 

3. En vanlig föreställning är att personen kommer att ändras för din skull, att du kan göra personen till "en annan människa". Det kan hända i vissa fall, men inte med narcissister, då de saknar förmågan att möta medkänsla med medkänsla.  



Glöm inte att det finns personlig hjälp att få för att kunna bearbeta din nuvarande/dåvarande relation, exempelvis via en kompetent terapeut.  
Att leva nära någon med en narcissistisk personlighetsstörning kan vara oerhört krävande och psykiskt utmattande. Detta i kombination med att personen lider av någon slags beroendeproblematik kan i många fall få bringaren att rinna över. Det kan sluta med att man helt enkelt inte orkar längre. Ångest, nedstämdhet, utmattningssyndrom och depression är inte ovanligt förekommande hos anhöriga vilka lever i destruktiva relationer.


Har du frågor eller funderingar? 
Kontakta gärna mig på: info@carinabang.se 

Jag håller även CRAFT-kurser för anhöriga. 
Du kan läsa mer om dessa kurser här  

Läs också gärna denna bok
Tyvärr säljs den inte längre, så leta på biblioteken!

  

Information taget ur boken: 
Sandy Hotchkiss, Men Jag Då?- Hur Man Överlever Bland Tillvarons Narcissister (2002)