söndag 24 september 2017

Filmklipp! Uppläsning ur boken "Du är viktig!"


Anhöriga lever med mycket oro, förtvivlan och ångest, samtidigt som de ofta känner både stor sorg och saknad. Det gör helt enkelt ont att se någon man bryr sig om långsamt förstöra sitt liv. Ofta söker man även svaret på hur man ska kunna hjälpa sin närstående på bästa sätt. Boken Du är viktig! är skriven som en självhjälpsbok med kunskap, intervjuer och reflektionsövningar för att stödja anhöriga som behöver verktyg för att kunna hantera vardagen. 

Klicka på videoklippet för att höra mig läsa upp en liten del ur bokens introduktion! 

Du kan beställa Du är viktig här

 

lördag 23 september 2017

NAMN-TÄVLING!




Under hösten kommer jag flytta bloggen till en snyggare och lättare portal. 
Men jag behöver hitta ett nytt namn! 

Har ni förslag på annat domännamn som är lätt att söka för anhöriga? Det bästa sättet att skicka in ditt bidrag på är att skriva ett meddelande till mig på min Facebook-sida: 
Coaching & Litteratur för anhöriga till personer med beroendeproblem

Om ditt bidrag vinner utlovas ett fint bokpris!

Varma hälsningar /
Carina

onsdag 20 september 2017

Vad gäller för LVM och orosanmälningar?


Vad innebär LVM? 

En LVM-anmälan skickas till socialtjänsten ifall en person med beroendeproblematik är i akut behov av tvångsvård. Socialtjänsten gör sedan en utredning, och om det visar sig att personens situation är allvarlig (vilket ofta innebär ett livshotande läge) så skickas en ansökan till förvaltningsrätten. I de flesta fall så godkänns denna ansökan och personen tvångsomhändertas.




Viktigt att veta!

Det många inte vet är att en LVM-anmälan endast kan göras av landsting, myndighetspersoner (vilka har regelbunden kontakt med personer med missbruksproblematik) eller läkare. Med andra ord så kan en privatperson (anhörig) i sig inte skicka in en LVM-anmälan. Det man i stället kan göra är att skicka in en orosanmälan till socialtjänsten. Detta är sorgligt, men viktigt att veta, att anmälan ifrån myndigheter väger tyngre.

En socialsekreterare som kontaktade gällande detta uttryckte sig så här:
"Privatpersoner kan göra orosanmälningar som socialtjänsten bör ta och förhoppningsvis också tar på allvar, det är dock ingenting som per automatik leder till att man öppnar LVM-utredning utan det behövs i de allra flesta fall anmälningar från landsting och/eller polis t.ex. Det är ovanligt att man öppnar utredning om LVM när man enbart har orosanmälningar från en anhörig och gör man det är det egentligen inte utifrån den anmälan (eftersom det inte räknas som en LVM-anmälan) utan utifrån att man som egen myndighet ser behov av utredning om tvångsvård."

Vad du som anhörig kan göra

 
Men, med denna kunskap så kan man som anhörig ta flera vägar. Förutom en orosanmälan så kan man tala med myndigheter, polis eller en läkare. Företrädesvis ska orosanmälan skriftligen, och beskriva på vilket sätt personen utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Efter att man skickat orosanmälan skriftligen så kan man följa upp med telefonsamtal. Försök förklara hur allvarlig du anser att situation är. Det kan vara svårt, men kräv att få hjälp och be dem att skicka in en LVM-anmälan! Om dessa bedömer att situationen är akut, att personen i fråga är i behov av tvångsvård, är de skyldiga att genast skicka in en anmälan.

Ge inte upp!

 
Det är tråkigt att man som anhörig inte alltid blir tagen på allvar. Det är trots allt de anhöriga som känner personen med beroende och situationen allra bäst. Men ge inte upp. Genom att vara medveten om vad du har för rättigheter och vad samhället har för skyldigheter så har du och din närstående möjlighet att få den hjälp som ni har rätt till.

Längre ned har jag klistrat in mer från lagen om du vill läsa!

Och glöm inte:

 





Socialtjänstlagen  
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

1 § De i 1 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Vården skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde. Lag (2005:467).

 2 § Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom eller henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). En missbrukare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de förutsättningar som anges i denna lag (tvångsvård).
   För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen, om inte något annat anges i denna lag. Lag (2005:467).

 3 § Tvångsvården skall syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).


Beredande av vård

4 § Tvångsvård skall beslutas om,
1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket
a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
   Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467).

 5 § Förvaltningsrätten beslutar om beredande av tvångsvård. Lag (2009:800).

 6 § Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt denna lag. Detta skall dock inte gälla myndigheter inom hälso- och sjukvården i vidare mån än som följer av andra stycket.
En läkare skall genast göra anmälan till socialnämnden, om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 § eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Lag (2005:467).

 7 § Socialnämnden skall inleda utredning, när den genom anmälan enligt 6 § eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård.
   Myndigheter som avses i 6 § första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning. Lag (1994:96).



fredag 15 september 2017

Tävla och vinn boken ”Blod, Droger och Rock ´n´ Roll”!


Nu har du chansen att VINNA den självbiografiska boken ”Blod, Droger och Rock ´n´ Roll”, skriven av Janique Svedberg!

Handlingen kretsar kring Janique Svedbergs liv under tiden då hon lämnade Sverige och tog sig ut på turnéer, hängde med världsstjärnor, festade, öppnade gallerier och levde ett liv som många bara kan drömma om. Läsaren får följa med författaren genom tiden av hennes liv som kantades av glamour och spänning. Men under den glamourösa ytan fanns ständigt sorgen, drogerna, alkoholen, rädslan och självdestruktiva beteenden. Janique blev beroende av piller och alkohol, men har idag tagit sig ut ur den onda cirkeln. Hon håller föreläsningar om destruktiva beteenden om praktiserar inom missbruk, självskadebeteenden och medberoende. Nu kan du vinna denna delvis sorgliga men mycket inspirerande bok.
 
Läs mer om ”Blod, Droger och Rock ´n´ Roll” HÄR

 
 

SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT DELTA I TÄVLINGEN: 

Frågan som du behöver svara på för att ta hem segern är inte särskilt knepig, men viktig:

VAD VILL DU SOM ANHÖRIG TILL EN PERSON MED BEROENDE HA MER KUNSKAP OM? 

Jag är intresserad av vad du tycker och tänker, vilka ämnen som är viktiga för dig och som kan tänkas hjälpa och stödja både dig och andra. 

OBS!!! Skicka ett meddelande med ditt svar till mig på min Facebooksida: 

 

Vinnaren meddelas på FB-sidan om cirka en vecka!
LYCKA TILL :) 
/Carina 

DN-artikel om anhörigas situation


Fantastiska psykologen Liria Ortiz lyfter anhörigas situation i Dagens Nyheter igen. Denna gång är det en fråga från ett vuxet barn med pappa som har alkoholproblem.

Läs artikeln HÄR

OBS! Tyvärr måste du vara DN-prenumerant för att få tillgång till hela artikeln. Om du inte prenumererar kan du testa DN digitalt en månad gratis (mer info hittar du via länken). 





Allt gott!
/Carina

onsdag 30 augusti 2017

En dag kvar till öppet hus online för anhöriga!

Imorgon smäller det! Det ska bli så kul att "möta" er alla imorgon på det kostnadsfria, öppna webinariet för anhöriga.
 
TID & PLATS:
Imorgon, 31/8 kl. 15-20 på din dator.

PRESENTATÖR:  
Carina Bång, Beteendevetare & cert CRAFT-terapeut

PRIS:
Gratis

Som deltagare uppger du ett ANONYMT namn (dock måste mailadressen vara korrekt, det är bara presentatören Carina Bång som ser denna).

Du kan hoppa in och ur webinariet mellan kl. 15-20 såsom det passar dig!

INNEHÅLL:
Föreläsningar av Carina Bång (om CRAFT och anhörigas situation)
Anna Sjöström, www.promilletanten.se, om A-CRA & "Hur vet jag att min närstående har alkohol- eller narkotikaproblem?"

- Filmvisningar
- Självhjälpsövningar
- Utlottning av böcker och kurser
- Möjligheter till att ställa frågor och telefoncoaching

REGISTRERA DIG HÄR
 

FULLSTÄNDIGT PROGRAM:

15.00 VÄLKOMMEN!
Presentation av Carina Bång, Beteendevetare & CRAFT-terapeut. Innehåll för eftermiddagens ”Öppet hus”
15.15 Film – Boken ”Du är viktig!”
15.20 Var med och tävla om böcker och kurser!
15.35 Film för anhöriga, ”Mini-kurs 1”
16.00 – 16.45 Seminarie CRAFT 5 tips anhöriga + 15 min svarar på frågor i chatten
16.50 Film om anhörighelg
16.55
17.00 Diskussionsämne Kontrollbehov – Domänövning
17.00 – 17.45 Anna 30 min seminarie ”Hur vet jag om min närstående har alkohol- eller narkotikaproblem?” + 15
svarar på frågor i chatten
17.45 Film - Hantera ekonomifrågor
17.50 Svara på frågor i chatten om informationen ”Hantera ekonomifrågor”
17.55 Film övning ur ”Du är viktig” – svara på frågor i chatten. Gör övningen här och nu!
18.15 – 18.45 Anna 30 min Seminarie ”ACRA” + svarar på frågor i chatten
18.50 – 19.10 Intervju Totte ”Varför ljuger personen med beroende? Hur ska jag som anhörig reagera på det?”
19.10 Boktips + Filmtips + Tips på poddar
19.15 – 19.45 Intervju pappa Peter
19.45 Utlottning böcker & anhörighelg
19.50 Avslut

 
Förutom detta kommer vi dela ut viktiga dokument som kan vara till nytta för anhöriga och deltagarna kommer ha möjlighet att ställa frågor via chatten samt ringa till Carina & Anna under tiden. Vi kommer svara så fort vi hinner!
Programmet kan komma att ändras.



DU KAN ÄVEN REGISTRERA DIG PÅ MIN HEMSIDA VIA LÄNKEN: http://www.craftsverige.com/stod-for-anhoriga/

VARMT VÄLKOMNA!

söndag 27 augusti 2017

Är han/hon beroende eller inte?

När man läser eller hör talas om beroendeproblematik i olika medier så saknas ofta en klar och tydlig definition av vad beroende egentligen är. Här försöker jag därför att definiera vad som verkligen menas med termen beroende. Ofta är beroendeproblematik nämligen förknippat med många fördomar och stereotypa bilder som inte stämmer.
 
Att definiera vad beroende är och innebär är svårt, eftersom det kan handla om så många olika former av beroendeproblematik där olika sorters beroendeframkallande ämnen är inblandade. Ännu svårare blir definitionen om man även inkluderar beteenden som är beroendeskapande. Till dessa beteenden hör till exempel spelmissbruk, som idag även finns med i DSM-5, där DSM står för Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. DSM är en handbok för psykiatrin med diagnoser för psykiatriska sjukdomar. 


  

Sammanfattande så definieras alkohol- och narkotikaberoende så här: 

* Alkohol eller narkotika intas i regel i en allt större mängd för att uppnå samma effekt
* Det finns en kvarstående önskan eller abstinens efter mer alkohol eller droger
* Intaget sker i regel under en längre tid eller i en större mängd än det var tänkt
* Det finns en varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget
* En stor del av livet ägnas åt att antingen inta alkohol eller droger eller att lida av dess effekter
* En stark önskan efter att dricka alkohol eller ta droger är närvarande
* På grund av alkohol- eller drogintaget går det allt sämre att sköta till exempel jobb, skola eller andra aktiviteter som man brukade göra
* Man fortsätter dricka/ta droger fastän de visar sig ha negativa effekter
* Viktiga sociala aktiviteter minskas till förmån för alkohol- eller drogintaget
* Alkohol eller droger intas även i situationer där det innebär en risk eller kan vara farligt på något annat sätt, till exempel när man kör bil eller på arbetet
* Intaget fortsätter trots att man vet att det har fysiska eller psykiska negativa effekter
* Det finns ett upprepat begär eller sug efter alkoholen eller drogerna
* Användningen fortsätter trots upprepade problem 

Minst två av kriterierna måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna ställas. Om två till tre kriterier är uppfyllda så räknas svårighetsgraden som mild. Är fyra till fem kriterier uppfyllda räknas svårighetsgraden som måttlig. För att svårighetsgraden ska klassas som svår ska fler än fem kriterier vara uppfyllda. 

En stor nyhet i DSM-5 är dock att man nu ersatt missbruks- och beroendediagnoserna med samlingsbegreppet ”substansbrukssyndrom”. 

Ett annat typiskt tecken på att man har en beroendeproblematik är förnekelse. Man vill då inte erkänna för sig själv eller för andra att man faktiskt är beroende av något. Ofta har någon anhörig då påpekat för personen med beroendeproblematik att denna till exempel dricker för mycket. Om personen då försöker dra ner på sitt drickande eller sluta ta andra skadliga droger är det typiska att dessa försök misslyckas. 

Ibland pratar man om även andra beroenden, såsom internetberoende, shopping, spel, sex, träning eller arbete. Man kan även ha blivit beroende av mediciner som från början skrevs ut för att de verkligen behövdes. 

Symtomen för beroendeframkallande beteenden är vanligen detsamma som när man är beroende av alkohol eller andra skadliga droger. Även här talar man idag om tolerans, abstinens, förlust av kontroll och andra liknande tecken på beroende. 

En viktig skillnad som uppstått är att man idag helst inte använder verbet att vara beroende; man talar i stället om substantivet beroendeproblematik som i sig är mer komplext och visar på den problematik som finns inblandat i ämnet. 

En annan viktig sak att betona är att man inte behöver ha utvecklat ett beroende för att alkohol- eller drogkonsumtionen ska vara ett problem. Och om det finns ett problem, är det bra att förändra beteendet så fort som möjligt, så behöver personen förhoppningsvis inte utveckla beroendesjukdomen. 

Oroar du dig för om någon i din omgivning har problem? Ett första steg kan vara att ta upp dina funderingar och din oro på ett lugnt och respektfullt sätt, utan att anklaga, så personen själv får fundera på sitt beteende. Och för dig som anhörig finns det mycket stöd att få!