Jag läste någonstans för länge sedan att från det att man fyllt 24 år så kan man inte skylla sina olyckor på sina föräldrar eller svår barndom. Då är man vuxen nog att, om nödvändigt, ta ansvar för dessa känslor man bär med sig från förr. Då är man vuxen nog att söka hjälp om man inte längre vill att det som har varit ska påverka nuet. Då är man vuxen nog att ta ansvar hur man själv mår och vad man väljer att göra med det.
Då har vi makten att påverka huruvida det som varit ska påverka vår framtid, eller om det ska få stanna i dåtid.
lördag 30 april 2011
måndag 25 april 2011
Socrates frågar:
Socrates (gregisk filosof under ca 469 BC–399 BC) ansåg att vi människor levde efter en massa antaganden, utan att egentligen tänka igenom dem. Att vi dessutom som i flockar levde efter dessa olika antaganden och ansåg att det var "vanligt folkvett" och därför något vi skulle följa. Normer, antaganden och värderingar vi lever efter men aldrig ifrågasätter. Konsekvenserna kan tex bli att vi blir besvikna när vi följer dessa antaganden och de inte riktigt stämmer. Våra förväntningar blir felaktiga och kanske tar vi fel beslut.
Han ansåg att man därför skulle ifrågasätta dessa antaganden, för att kunna ta ställning till verkligheten på ett mer sanningsenligt sätt. Han uppmuntrade att testa våra antaganden utifrån dessa 5 steg:
1. Utforska vilka värderingar och normer du lever efter, som du faktiskt inte har kontrollerat om de är sanna. Exempelvis: "De bästa jobben är de som ger hög lön" eller "Man är lycklig om man är gift".
2. Steg två är att hitta undantag för dessa antaganden. Exempel: "Kan man vara gift utan att vara lycklig?" eller "Kan man ha ett högavlönat jobb men ändå vara olycklig?"
3. Om man, som i dessa två exempel, kan hitta undantag så är antagandet felaktigt.
4. Försök att se frågan utifrån de nya insikterna. I detta fall: Det är möjligt att vara olycklig även om man är gift för att man kanske har gift sig med fel person. Eller, det är möjligt att inte tycka om sitt arbete även fast det ger hög lön, därför att det kanske inte innebär någon utveckling eller kreativitet.
5. Fortsätt processen och ställ samma frågor för alla antaganden du lever efter - sanningen (så nära sanningen vi kan komma) ligger i de uttalanden som inte går att motbevisa.
Ur dokumentären: Philosophy: A Guide to Happiness
Nu tänker jag testa på några antaganden som jag då och då får höra under coachingsamtal:
1. Antagande: Man ger inte upp sitt äktenskap. Släkten och vänner skulle se ned på mig om jag skiljer mig. Att det är jag som måste rädda honom.
2. Se om det finns undantag: Det finns andra som har skiljt sig. Det finns släkt och vänner som skulle förstå och dessutom uppmuntra detta, om än inte alla. Jag har försökt rädda honom i många år. Det har visat sig inte fungera.
3. Alltså är detta antagande delvis felaktigt.
4. Det är alltså möjligt att skilja sig. Släkt och vänner kommer att reagera olika, vissa stödjande andra inte. Jag har inte kunnat rädda honom de senaste 4 åren.
1. Nästa antagande: Om han älskar mig tillräckligt så kommer han sluta dricka
2. Se om det finns undantag: Kan en person som inte älskar sig själv, älska någon annan? Det finns personer som hävdar det. Kan man fortsätta dricka och älska någon samtidigt. Troligt. Mycket troligt faktiskt. Finns det personer som slutar dricka till förmån för kärleken. Det är troligt det också.
3. Alltså är antagandet att om han älskar mig tillräckligt så kommer han sluta dricka felaktigt.
4. Nya insikter utifrån detta: Det finns ingen garanti för att kärlek kommer att påverka drickandet. Det betyder också att han kan älska mig (om man nu kan älska någon när man inte älskar sig själv) och fortsätta dricka.
Vilka antaganden lever du efter i ditt liv? Är de korrekta? Eller inte?
Han ansåg att man därför skulle ifrågasätta dessa antaganden, för att kunna ta ställning till verkligheten på ett mer sanningsenligt sätt. Han uppmuntrade att testa våra antaganden utifrån dessa 5 steg:
1. Utforska vilka värderingar och normer du lever efter, som du faktiskt inte har kontrollerat om de är sanna. Exempelvis: "De bästa jobben är de som ger hög lön" eller "Man är lycklig om man är gift".
2. Steg två är att hitta undantag för dessa antaganden. Exempel: "Kan man vara gift utan att vara lycklig?" eller "Kan man ha ett högavlönat jobb men ändå vara olycklig?"
3. Om man, som i dessa två exempel, kan hitta undantag så är antagandet felaktigt.
4. Försök att se frågan utifrån de nya insikterna. I detta fall: Det är möjligt att vara olycklig även om man är gift för att man kanske har gift sig med fel person. Eller, det är möjligt att inte tycka om sitt arbete även fast det ger hög lön, därför att det kanske inte innebär någon utveckling eller kreativitet.
5. Fortsätt processen och ställ samma frågor för alla antaganden du lever efter - sanningen (så nära sanningen vi kan komma) ligger i de uttalanden som inte går att motbevisa.
Ur dokumentären: Philosophy: A Guide to Happiness
Nu tänker jag testa på några antaganden som jag då och då får höra under coachingsamtal:
1. Antagande: Man ger inte upp sitt äktenskap. Släkten och vänner skulle se ned på mig om jag skiljer mig. Att det är jag som måste rädda honom.
2. Se om det finns undantag: Det finns andra som har skiljt sig. Det finns släkt och vänner som skulle förstå och dessutom uppmuntra detta, om än inte alla. Jag har försökt rädda honom i många år. Det har visat sig inte fungera.
3. Alltså är detta antagande delvis felaktigt.
4. Det är alltså möjligt att skilja sig. Släkt och vänner kommer att reagera olika, vissa stödjande andra inte. Jag har inte kunnat rädda honom de senaste 4 åren.
1. Nästa antagande: Om han älskar mig tillräckligt så kommer han sluta dricka
2. Se om det finns undantag: Kan en person som inte älskar sig själv, älska någon annan? Det finns personer som hävdar det. Kan man fortsätta dricka och älska någon samtidigt. Troligt. Mycket troligt faktiskt. Finns det personer som slutar dricka till förmån för kärleken. Det är troligt det också.
3. Alltså är antagandet att om han älskar mig tillräckligt så kommer han sluta dricka felaktigt.
4. Nya insikter utifrån detta: Det finns ingen garanti för att kärlek kommer att påverka drickandet. Det betyder också att han kan älska mig (om man nu kan älska någon när man inte älskar sig själv) och fortsätta dricka.
Vilka antaganden lever du efter i ditt liv? Är de korrekta? Eller inte?
onsdag 20 april 2011
Gott liv?
* Vad innebär det för dig att leva ett gott liv?
* Lever du enligt det i nuläget?
* Vilka val har du tidigare gjort bidrar att du i dagsleget får leva ett gott liv?
* Vilka val behöver du göra nu som bidrar ytterligare till detta?
* Lever du enligt det i nuläget?
* Vilka val har du tidigare gjort bidrar att du i dagsleget får leva ett gott liv?
* Vilka val behöver du göra nu som bidrar ytterligare till detta?
måndag 18 april 2011
Självhjälpsgrupp för anhöriga startar i Stockholm
Välkommen till självhjälpsgrupp för anhöriga till personer med missbruksproblematik!
Onsdagen den 4 maj startar NärRingens anhöriggrupp, som är en självhjälpsgrupp för anhöriga till personer med missbruk. Alla anhöriga är välkomna, självhjälpsgruppen sig inte till någon enskild missbruksform utan är öppna för anhöriga till alla former av missbruk.
Plats: Träffarna hålls i Andreaskyrkans lokaler, Högbergsgatan 31, mitt på Södermalm i Stockholm. Närmaste T-bana Slussen.
Tid: 18.30 - 20.30
För mer information, ta kontakt med Jennie (NärRingen), tel: 070-06 73 267 eller maila på: sthlmjennie@gmail.com
För er som inte bor i Stockholm, men vill gå i anhöriggrupp, kolla om din kommun finns på denna lista, längst ned på sidan och ta kontakt med dem! http://www.codependencyinfo.com/arbetsmanual.html
Onsdagen den 4 maj startar NärRingens anhöriggrupp, som är en självhjälpsgrupp för anhöriga till personer med missbruk. Alla anhöriga är välkomna, självhjälpsgruppen sig inte till någon enskild missbruksform utan är öppna för anhöriga till alla former av missbruk.
Plats: Träffarna hålls i Andreaskyrkans lokaler, Högbergsgatan 31, mitt på Södermalm i Stockholm. Närmaste T-bana Slussen.
Tid: 18.30 - 20.30
För mer information, ta kontakt med Jennie (NärRingen), tel: 070-06 73 267 eller maila på: sthlmjennie@gmail.com
För er som inte bor i Stockholm, men vill gå i anhöriggrupp, kolla om din kommun finns på denna lista, längst ned på sidan och ta kontakt med dem! http://www.codependencyinfo.com/arbetsmanual.html
fredag 15 april 2011
Ser du mönster?
Har vi utvecklat ett beteende så återkommer de ofta i flera olika relationer. Om du nu finner dig i en relation som är destruktiv på något sätt, och du inte tycker om ditt eget beteende i vissa fall i denna relation, tänk tillbaka, är det här något du känner igen?
Finns det ett mönster hos dig som återkommer om och om igen och som kanske inte gagnar dig? Hur ser det ut historiskt? I relationen till din familj, med vänner, arbetskamrater?
Ofta kan det vara så att om man har utvecklat ett medberoendebeteende så begränsar inte det sig bara till personen som har en missbruksproblematik.
Ex.
1) Om jag har svårt att säga nej och sätta gränser - då kan det komma till uttryck även mot vänner eller på arbetsplatsen.
2) Om jag vill kontrollera andra för att saker och ting ska bli så bra som möjligt (enligt dina värderingar) - då kan man ha en tendens att kontrollera även sådant som ligger utanför sitt egna ansvarsområde.
3) Om man har svårt att uttrycka vad man verkligen tycker och känner till missbrukaren - då kan man ha svårt att säga vad man tycker i även andra situationer.
Är det mönster du kan känna igen? Eller liknande mönster? Hur tar de sig i uttryck i sådana fall?
Ni får så gärna dela med er av era erfarenheter i kommentarerna! Blir så glad när jag får respons så jag vet att ni finns där ute!
Finns det ett mönster hos dig som återkommer om och om igen och som kanske inte gagnar dig? Hur ser det ut historiskt? I relationen till din familj, med vänner, arbetskamrater?
Ofta kan det vara så att om man har utvecklat ett medberoendebeteende så begränsar inte det sig bara till personen som har en missbruksproblematik.
Ex.
1) Om jag har svårt att säga nej och sätta gränser - då kan det komma till uttryck även mot vänner eller på arbetsplatsen.
2) Om jag vill kontrollera andra för att saker och ting ska bli så bra som möjligt (enligt dina värderingar) - då kan man ha en tendens att kontrollera även sådant som ligger utanför sitt egna ansvarsområde.
3) Om man har svårt att uttrycka vad man verkligen tycker och känner till missbrukaren - då kan man ha svårt att säga vad man tycker i även andra situationer.
Är det mönster du kan känna igen? Eller liknande mönster? Hur tar de sig i uttryck i sådana fall?
Ni får så gärna dela med er av era erfarenheter i kommentarerna! Blir så glad när jag får respons så jag vet att ni finns där ute!
Tror du att fler personer skulle må bra av att läsa det här inlägget? Sprid det vidare genom att dela med dig på Facebook och Twitter, se länken till vänster!
söndag 10 april 2011
385 000 barn...
385 000 barn i Sverige lever i en familj där det finns missbruk eller riskbruk gällande alkohol. Barn till föräldrar med hög alkoholkonsumtion löper en ökad risk för psykiska problem. Barn till föräldrar med alkoholmissbruk löper också en ökad risk för egna alkoholproblem.
Källa: Statens Folkhälsoinstitut (www.fhi.se)
Källa: Statens Folkhälsoinstitut (www.fhi.se)
onsdag 6 april 2011
Har du rädslor som hindrar dig?
Ibland kan vi se 1000 skäl till varför en förändring skulle vara bra. Och ändå gör vi den inte. Ibland kan vi inte förstå varför vi inte tar tag i saken och gör det, när vi ser hur många vinster det skulle betyda.
Något som kan fälla krokben för oss är våra rädslor. När vi inte tar itu med rädslorna drar vi ut på tiden, är osäkra och ibland blir det väldigt negativt för oss. Därför kanske vi trasslar in oss i saker vi egentligen inte vill göra eller vara med om, något vi egentligen skulle vilja förändra, men inte vågar.
Har du rädslor som hindrar dig från att göra en förändring du egentligen ser massor med fördelar med?
Ett tips kan vara att skriva ned alla rädslor du kommer på i en lång rad på ett papper. Sedan går du igenom dem och funderar: Är den här rädslan verkligen riktig? Är den verkligen en fara? Om det inte är det, då kan du styrka den. Om det verkligen är en rädsla, fundera på vad du behöver göra för att komma till rätta med den. Vad är du verkligen rädd för? Vad är sannolikheten för att det du är rädd för verkligen kommer att hända? OM det i värsta fall händer, hur skulle du i sådana fall kunna hantera det? Bredvid rädslan skriver du sedan ned din åtgärdsplan för detta. Här kan det ibland behövas viss research.
Ex. Rädslor
Tänk om jag inte klarar mig ekonomiskt - Ta kontakt med ekonomisk rådgivare för hjälp. Hitta ett extra arbete på helger.
Tänk om han börjar dricka mer - Det är inget jag kan råda över. Bara han kan bestämma om han ska dricka mer eller mindre. Om detta händer - då markerar jag tydligt att jag inte vill umgås med honom när han är påverkad och gör något annat av min tid i stället.
Har du rädslor som hindrar dig och vad skulle skillnaden för dig vara om du inte var rädd för detta?
Skriv gärna och berätta, jag blir så glad när jag får mail och kommentarer från er läsare, då vet jag att ni finns där ute och det motiverar mig att skriva mera! :-)
Något som kan fälla krokben för oss är våra rädslor. När vi inte tar itu med rädslorna drar vi ut på tiden, är osäkra och ibland blir det väldigt negativt för oss. Därför kanske vi trasslar in oss i saker vi egentligen inte vill göra eller vara med om, något vi egentligen skulle vilja förändra, men inte vågar.
Har du rädslor som hindrar dig från att göra en förändring du egentligen ser massor med fördelar med?
Ett tips kan vara att skriva ned alla rädslor du kommer på i en lång rad på ett papper. Sedan går du igenom dem och funderar: Är den här rädslan verkligen riktig? Är den verkligen en fara? Om det inte är det, då kan du styrka den. Om det verkligen är en rädsla, fundera på vad du behöver göra för att komma till rätta med den. Vad är du verkligen rädd för? Vad är sannolikheten för att det du är rädd för verkligen kommer att hända? OM det i värsta fall händer, hur skulle du i sådana fall kunna hantera det? Bredvid rädslan skriver du sedan ned din åtgärdsplan för detta. Här kan det ibland behövas viss research.
Ex. Rädslor
Tänk om jag inte klarar mig ekonomiskt - Ta kontakt med ekonomisk rådgivare för hjälp. Hitta ett extra arbete på helger.
Tänk om han börjar dricka mer - Det är inget jag kan råda över. Bara han kan bestämma om han ska dricka mer eller mindre. Om detta händer - då markerar jag tydligt att jag inte vill umgås med honom när han är påverkad och gör något annat av min tid i stället.
Har du rädslor som hindrar dig och vad skulle skillnaden för dig vara om du inte var rädd för detta?
Skriv gärna och berätta, jag blir så glad när jag får mail och kommentarer från er läsare, då vet jag att ni finns där ute och det motiverar mig att skriva mera! :-)
fredag 1 april 2011
Att tro om och om igen på samma sak.
Många anhöriga kan nog vittna om alla gånger man trott på missbrukaren som har sagt: "jag ska dricka mindre, jag ska sluta, jag ska söka hjälp, jag ska... jag ska... jag ska..."
Vi vill så gärna tro, vi bygger upp förhoppningar och drömmar utifrån detta. Och vi blir lika bottenlös besvikna varje gång.
Prata i all ära, men i det här fallet så är det handling som räknas. Ord utan handling blir helt enkelt som vanligt.
Hur kan vi anhöriga skydda oss mot besvikelserna? Hur kan vi som anhöriga bidra till att sätta mer realistiska och hållbara mål? För oss själva och andra inblandade?
Vi vill så gärna tro, vi bygger upp förhoppningar och drömmar utifrån detta. Och vi blir lika bottenlös besvikna varje gång.
Prata i all ära, men i det här fallet så är det handling som räknas. Ord utan handling blir helt enkelt som vanligt.
Hur kan vi anhöriga skydda oss mot besvikelserna? Hur kan vi som anhöriga bidra till att sätta mer realistiska och hållbara mål? För oss själva och andra inblandade?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)