söndag 29 januari 2012

Alice i underlandet

"Vill du vara snäll och berätta vilken väg jag borde ta härifrån?"
"Det beror helt på vart du vill komma", svarade katten.
"Det bryr jag mig inte direkt om...", sa Alice.
"Då spelar det ingen roll vilken väg du tar".

Lewis Caroll, Alice i Underlandet

tisdag 24 januari 2012

När ska man få tänka klart en tanke?

Har ni varit med om att ni känner att ni inte får tänka klart era tankar? Som om saker bara händer hela tiden som man måste reagera på, och man hinner aldrig sätta sig ned i lugn och ro och tänka klar tankarna?

Det kan vara vardagens stress, eller situationen som anhörig - att missbrukaren alltid har något alarmerande på gång som vi måste reagera på och ta hand om?

Vad blir konsekvensen av det?
Jag kan se flera olika konsekvenser och det finns säkert fler.
- Det gör att jag kanske springer iväg och gör en massa saker som jag faktiskt inte behövt göra - om jag bara hade tänkt lite till.
- Det gör att jag inte riktigt hinner tänka efter vad jag tycker och vad jag vill - för jag måste göra något innan jag tänkt klart på vad jag verkligen vill.
- Jag hinner inte reflektera över vad jag egentligen behöver.
- Det gör att jag hinner inte få en bild över vad som faktiskt är viktigast och vad som kanske inte är så viktigt. Det blir ingen prioriteringsordning utan istället gör jag allt med lika mycket energi. Konsekvensen av det är jag blir trött och orkerslös.
- Det gör att jag inte känner mig riktigt förankrad i det jag gör och jag blir osäker på om jag gör rätt saker.
- Jag blir orolig för det känns som att jag hela tiden "borde" göra något som jag glömt.
- Jag hänger upp mina tankar på någon annan (vanligtvis missbrukaren) och agerar på dennes akuta problem hela tiden. Får ingen möjlighet att tänka på mig och mitt liv.
- Flyr från mig själv, mina känslor och mina tankar, och håller mig upptagen vid att snabbt lösa uppkomna situationer.
- Trött, förvirrad, orkeslös och ibland förtvivlad.

Om du känner igen dig, hur kan du skapa den "tanke-pausen"?
Hur viktigt skulle det vara för dig att få en "tanke-paus" och få tänka ut dina tankar klart ibland?
Vad kan vara till hjälp för att tänka ut dina tankar? Skriva dagbok? Prata med någon? Resa bort? Annat?

Nu slutar jag skriva här och tar en egen tanke-paus i stället! :-)

torsdag 19 januari 2012

Öppen anhöriggrupp vid Slussen, Sthlm

Vill du bryta tystnaden och träffa andra som är anhöriga till en person med missbruks- och beroendeproblematik?

Onsdagar kl. 18.30 på Andreaskyrkan (ingång på baksidan) T-bana Slussen.

Då träffas anhöriga för att prata och stödja varandra. Det kan vara vuxna barn till en förälder med missbruk, det kan vara föräldrar till barn som har ett missbruk eller sammanboende, syskon eller andra som står nära. Det är anhörigföreningen NärRingen som anordnar det och du är väldigt välkommen! Läs mer om NärRingen på denna sida: http://www.narringen.se/. Om du har frågor så kan du maila till info@narringen.se

Hoppas du har möjlighet att komma!

/Carina

lördag 14 januari 2012

Tänkvärt...

"Jag är en gammal man och har upplevt många problem,
men de flesta inträffade aldrig.

Mark Twain

måndag 9 januari 2012

Vad är psykisk misshandel?

Förra året höll jag en utbildning för Alla kvinnors hus som möter kvinnor som är utsatta för fysisk och psykisk misshandel.

En tydlig bild jag fick var att många kvinnor som var utsatta för psykisk misshandel inte riktigt visste vad det innebär och om det gällde dem. Inte allt för sällan ringer kvinnor till kvinnorjourer och säger "Jag vet inte om jag har ringt rätt, men..."
För definitionen är svår. Är det man är utsatt för normalt eller är det faktiskt psykisk misshandel?

Därför tänkte jag ge mig på en liten beskrivning från Ersta Fristads information utifrån en modell som kallas Cirkeln för "Makt och kontroll" (Domestic abuse intervention project, Minnesota).

Modellen är beskriven i en cirkel, men jag skriver rätt upp en liten förkortning av modellen:

I mitten har vi orden "Makt och kontroll" för det ligger som grund för all form av fysisk och psykisk misshandel.

Känslomässiga övergrepp:
När partnern trycker ned, ger dåligt samvete, skällsord, gör så att kvinnan tvivlar på sinna sinnen, förnedrar, ger skuldkänslor.

Isolering:
Kontrollerar hennes handlingar, vem hon pratar med, vad hon läser, vart hon går, begränsar hennes engagemang utanför hemmet, rättfärdigar sin kontroll med hänvisning till svartsjuka.

Förminska, förneka, skuldbelägga:
Tar inte övergreppen och hennes oro på allvar, förnekar övergreppen eller lägger ansvaret på henne, säger att det är hennes fel.

Använda barnen:
Får henne att känna sig skyldig angående baren, använder barnen som budbärare, hotar med att ta barnen ifrån henne.

Använder sig av manliga privilegier:
Behandlar henne som en betjänt, bara mannen fattar stora beslut, beter sig som huset herre.

Ekonomiska övergrepp:
Hindrar henne från att behålla eller skaffa ett jobb, tvingare henne att be om pengar, tar hennes pengar.

Tvång och hot:
Hota eller genomföra hot om att göra henne illa, hota med att lämna henne, begå självmord, eller anmäla henne till socialtjänsten, får henne att begå olagliga handlingar.

Skrämseltaktik:
Gör henne rädd genom blickar, handlingar, gester, slår sönder saker, förstår hennes ägodelar, begår övergrepp mot husdjur och eller skyltar med vapen.

Om du känner igen dig i ett eller flera av dessa övergrepp, och om du vill ha stöd och hjälp, då kan du kontakta Alla kvinnors hus: http://www.allakvinnorshus.org/

/Carina

onsdag 4 januari 2012

Vad vill du 2012 ska innebära?

Nu har ytterligare 1 år gått och och vi har kommit in på 2012!

Vad har ni för förväntningar och förhoppningar på detta år?

Var förra året tillfredsställande och det får gärna fortsätta på samma bana även detta år?
Eller var det saker år 2011 som du inte var riktigt nöjd med? Något som dränerade din energi? Åtaganden som inte gav dig något? Önskningar som inte blev uppfyllda? Något du saknade?

I sådana fall, vad behöver ni göra nu, år 2012, för att ta ansvar för det som inte riktig fungerade förra året så att det blir bättre eller annorlunda detta år?

Mitt åtagande för 2012 är:
* att planera bättre
* lära mig att säga nej (igen)
* träffa familj och vänner mera
* och respektera mina passioner! 

Som en rivstart på det sistnämnda så är jag faktiskt i skrivande stund i Rwanda och besöker bergsgorillorna. Det har varit en av mina passioner sedan jag var 16 år och såg filmen Dimhöljda bergens gorillor. :-)

Hur ser dina åtaganden ut? Skriv i kommentarer och berätta!

Önskar er ett fantastiskt år!
/Carina