torsdag 29 december 2016

Passa på! 2 dagar kvar - gå på CRAFT-kurs till rabatterat pris

Skynda på, nu har du endast 2 dagar på dig att anmäla dig om du vill delta i vårens CRAFT-kurs till rabatterat pris!  

CRAFT vänder sig till dig som är anhörig till en person med substansberoende. Kursen erbjuder hjälpande strategier och förhållningssätt för att hantera den svåra livssituation det innebär att vara orolig för en annan kär persons beroende. För många deltagare har kursen inneburit minskad ångest, ilska och depression och en större förmåga att sätta gränser och bejaka sina egna behov. Ta chansen och anmäl dig innan platserna tar slut! 


  Datum: 11-12 mars 2017 
Plats: Stockholm
Pris: 1.900 kr
Sista anmälningsdag: 25/2 2017 

OBS! EARLY BIRD-PRIS till alla som anmäler sig senast 31/12 2016:
1.500 kr inkl moms 


För anmälan och mer information om kursen, klicka här 

Du kan läsa mer om CRAFT här

VARMT VÄLKOMNA! 
/Carina

 

onsdag 28 december 2016

Garanterat inspirerande och viktig kurs!

I "Recovery Coach"-utbildningen får du hjälp med hur du som yrkesverksam kan möta och hjälpa människor med beroendeproblematik och deras anhöriga. Läs mer här!

måndag 26 december 2016

8 filmtips för anhöriga

















Jag har tidigare i bloggen lagt upp några tips på sevärda filmer som kanske vara intressanta för dig som anhörig till en person med alkohol- eller narkotikaproblematik. Filmer som man kan gråta till, skratta till eller kanske bara mysa till. På olika sätt närmar de sig temat beroende och anhörig på ett tänkvärt och fängslande sätt.

Här kommer en sammanställd lista över favoriterna! 


When love is not enough: The Lois Wilson Story (2010)
Biografi/Drama
Regissör: John Kent Harrison

En verklighetsbaserad film om Lois Wilson, en av grundarna till Al-anons gemenskap för anhöriga till personer med alkoholproblem. Fokus ligger bland annat på hennes kamp i den destruktiva relationen med sin alkoholiserade man Bill Wilson, även han en av grundarna till en känd organisation; Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram.




Walk the line (2005)
Drama/Biografi/Musik
Regissör: James Mangold 

I Walk the Line får vi följa superlegenden Johnny Cashs liv som musiker, men även som privatperson, och hur hans drogberoende inte bara påverkade honom, men även hans allra närmaste. Filmen visar verkligen vad en anhörig kan tvingas gå igenom, om och om igen. Hur kärlek, förhoppningar, tro och vilja kan få en person att stanna kvar i ett destruktivt förhållande, där drogerna styr över det mesta.

  




August: Osage County (2013)
Drama
Regissör: John Wells

Julia Roberts och Meryl Streep gör fantastiska rollprestationer i denna film om en dysfunktionell familj där beroende påverkar alla familjemedlemmar. Streep spelar mamman med grav beroendeproblematik vars barn på grund av en familjekris blir tvungna att besöka henne i huset där de växte upp. Detta är stark film som från och till är väldigt obehaglig men mycket sevärd. 




When a man loves a woman (1994)
Drama/Romantik
Regissör: Luis Mandoki 

Denna film handlar om beroendeproblem och dess påverkan på familjen. Familjemamman Alice har under en längre tid lyckats dölja sitt alkoholberoende för sin man, men en dag kommer allting upp till ytan och hon tvingas in i behandling. Plötsligt finner hennes man sig själv ensam att ta hand om deras barn, hem och sitt jobb. When a man loves a woman kastar verkligen ljus på anhörigas situation, även efter det att den närstående har återhämtat sig. 





Mig äger ingen (2013)
Drama
Regissör: Kjell-Åke Andersson 

En gripande film baserad på en sann historia om relationen mellan flickan Lisa och hennes far med alkoholberoende. Uppe på allt har Lisas mamma lämnat familjen och nu måste hon kämpa för att bibehålla bilden av sin pappa som ”hjälten”. Vacker, sorglig och hoppfull.



Thanks for sharing (2012)
Drama/Komedi 
Regissör: Stuart Blumberg

Thanks for sharing är mycket sevärd, varm och stundvis humoristisk film. Handlingen kretsar kring tre personer som ingår i en 12-stegsbehandling för sexberoende. Vi får ingående följa deras spännande resa, både i med- och motgångar. Filmen belyser också viktiga delar av behandlingsprocessen, exempelvis om sådant som är till hjälp för att tillfriskna och sådant som triggar igång tvångshandlingar.




What Maisie knew (2012)
Drama
Regissör: Scott McGehee & David Siegel

What Maise knew är en kraftfull, ärlig och unik film om skilsmässa och beroende, sett ur ögonen på den 6-åriga Maisie. Efter separationen mellan Maisies beroende mamma och omkringresande pappa börjar föräldrarna sätta sina egna behov framför deras dotter, för att uppnå deras drömmars mål. Filmen handlar om hur en destruktiv familj kan ses ur ögonen på den personen som alltid blir kvar i mitten, den personen som nästan alltid blir bortglömd eller försummad: barnet.





Pay it forward (2000)
Drama
Regissör: Mimi Leder   

En utav de absolut vackraste filmerna jag vet är Pay it forward, om pojken Trevor som kommer på en idé hur man kan göra världen till en bättre plats och hur varje person kan bidra till att det händer. Filmen kretsar även kring Trevors alkoholiserade mamma Arlene, som gör allt för att skapa ett så bra liv som möjligt för sin son, på samma gång som hon kämpar med sin egen problematik. Detta är en både smärtsam och varm historia om kärlek, sorg, familj och gemenskap. 




Jag hoppas att ni finner någon av dessa filmer givande och jag önskar er en riktig härlig filmstund så här i mellandagarna!

Ta hand om er! 
/Carina 

måndag 19 december 2016

Locka till behandling

Det finns öppningar, ett antal så kallade fönster, då det kan vara lättare att nå fram och uppmuntra personen med skadligt bruk av alkohol- och droger till att söka hjälp.

I forskninghar man sett att det finns ett antal fönster som ibland skapar en större öppenhet för förändring. Det kan exempelvis vara: 

1. När personen känner ångest och är ångerfull över det som hänt under påverkan.

2. När någon som personen inte trodde kände till alkohol- eller narkotikaproblemet, påtalar och uppmärksammar det.

3. När det har skett en obehaglig incident till följd av alkohol- och drogkonsumtionen.

4. När personen ifrågasätter eller blir nyfiken på de anhörigas förändring.  

Det här är tillfällen då det kan vara extra aktuellt att ta upp önskemål om förändring och kanske föreslå hjälp eller behandling. Viktigt är att också tänka ut en lämplig tidpunkt för samtal.

Det är tyvärr vanligt att det bara är en person i familjen som vågar ta upp vad de uppmärksammat. Då är det lätt för personen som fastnat i ett skadligt beteende att förneka problemet och lägga skulden på den enda person som vågar ta upp ämnet. Men om flera personer, släktingar, vänner, arbetskollegor, chefen m.fl., påpekar samma sak är det inte lika lätt att blunda för problemet. 

Det finns en risk att man som anhörig känner sig bitter då man kan ha hört många löften om förändring men aldrig sett någon bättring. Det är vanligt att man säger saker i bitterhet, såsom: ”Jag tror det när jag ser det”, ”Det har jag hört förr”. Kom ihåg, det är inte du som familjemedlem som ska göra personen frisk. Det man som anhörig däremot kan göra är att ge sitt stöd till att hitta en lösning och uppmuntra personen till att söka hjälp.  

Här kommer några exempel: 

”Jag blir glad när du säger att du behöver hjälp. Vilka kontakter har du som kan hjälpa dig?”

”Jag skulle bli så tacksam om du sökte hjälp för detta. Jag är övertygad om att det skulle vara bra för hela familjen. Vilken sorts hjälp tror du att du behöver?”

”Jag tycker det låter klokt att du vill ta hand om din hälsa. Vilket är det första steget du behöver ta för att få rätt stöd?”



De anhöriga kan se många vinster med att den de håller kär blir nykter och ren från droger men det är inte alldeles säkert att personen själv ser samma anledningar. Det är därför viktigt att utforska vilka problem personen själv ser med sin drogkonsumtion och vad som skulle vara vinster för dem med förändring. Ofta kan det som lockar till en förändring vara att vi vill undvika något eller att vi vill uppnå något. 

Påverkar beroendet relationer med nära och kära negativt? Får det fysiska eller känslomässiga konsekvenser? Och om vi vänder på det, finns det saker din närstående längtar efter, saknar, skulle vilja uppnå eller ha? Saker som denne kanske kan hålla med om skulle vara möjliga om inte drogerna kom emellan? 

Eftersom motivation är föränderlig så kan en persons beredskap att söka hjälp förändras från en dag till en annan. Om en person är öppen för att söka hjälp rekommenderar man inom CRAFT att denne bör erbjudas samtal med alkohol- och drogterapeut inom 48 timmar. Om man hoppar över ett eventuellt "fönster" är risken stor att personens drivkraft till förändring bleknar och hon eller han går då in i ytterligare ett skov av aktivt drogintag. Man ska smida medan järnet är varmt!

onsdag 14 december 2016

Finns det bara 12-stegsbehandling i Sverige?

Jag får ofta den frågan. Många får känslan av att det är bara 12-stegsbehandling som finns att välja på. Och jag vill verkligen påpeka att det programmet har hjälpt otroligt många människor! Det är ett fantastiskt program och man behöver aldrig känna sig ensam, för vilken byhåla man än kommer till i världen kan man räkna med att det åtminstone finns ett AA-möte att gå till. Men verkligheten är också den, att en sak aldrig funkar för alla. Vi är olika individer och kan behöva olika hjälp. Ibland kanske flera olika metoder, men under olika tider i livet.

Nedan har jag plockat ihop lite andra alternativ av hjälp som man kan söka, både för anhöriga och personen som lider av alkohol- eller drogproblematik. Alternativen är kanske fler än du tror, vissa av dem gratis, vissa kan finnas hos din kommun, medan viss hjälp erbjuds bara av privata aktörer och man får betala ur egen kassa.

Alternativ hjälp för anhöriga: 

En metod som är på frammarsch för anhöriga i Sverige är CRAFT (Community Reinforcement Approach & Family Training) och som även rekommenderas av Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer (2015). Fler och fler kommuner erbjuder idag CRAFT. Med CRAFT får man strategier för att förbättra både den anhöriges välmående och relationen mellan familjemedlemmar. Här kan du läsa mer om CRAFT: http://www.craftsverige.com/.

Trygga Barnen är en stiftelse som ger stöd och hjälp till barn och ungdomar upp till 25 år som växer upp i familjer med beroendeproblematik eller där någon mår psykiskt dåligt. I deras verksamhet ingår även Trygga Hjältar, som verkar för att fler barn och unga ska få möjlighet till hjälp och stöd. Läs mer här: http://www.tryggabarnen.org/.

För anhöriga som vill motivera sin närstående till behandling och personer med finns även ARISE™ Invitational Intervention, som bygger på ärlighet, respekt och kärlek – och inte på skam och skuld. I demokratiska konfrontationer bryts bland annat den onda cirkeln av upprepade besvikelser och misslyckanden.

Alternativ hjälp för personer med beroendeproblematik: 

CRA (Community Reinforcement Approach) är en annan manualbaserad metod som vänder sig till dig med alkohol- eller narkotikaproblem. CRA rekommenderas också av Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer och erbjuds i flera kommuner. Syftet med behandlingen, som är praktisk till sin karaktär, är att personen ska hitta nya sätt att hantera de utlösande faktorerna till beroendeproblematiken.

Ur samma familj som CRA och CRAFT kommer behandlingsmetoden ACRA (Adolescent Community Reinforcement Approach). Den riktar sig till ungdomar och unga vuxna mellan 12 och 24 år med alkohol- och narkotikaproblematik. I behandlingen får man bland annat lära sig att öka tillfredsställelsen inom olika områden i livet och hantera och identifiera risksituationer som kan leda till att man dricker eller tar droger.

Man kan också anlita en egen Recovery Coach eller Sober Companion kan vara hjälpande i vardagen. Detta är en form av kamratstöd där coachen ofta har egen erfarenhet av beroendeproblematik. Man arbetar tillsammans för att främja nykterhet/drogfrihet, för att minska risken för återfall och för att stödja människan i livets olika områden. Coachen stöttar i vardagen och till en början träffas man kanske flera timmar varje dag för att successivt sedan fasa ut stödet. Anlitar man en Sober Companion kan han eller hon flytta in hos personen med beroende och/eller följa med på resor.

Den som har problem med alkohol eller droger kan även ta hjälp av självhjälpsprogrammet SMART Recovery©. I programmet får du hjälp med att återta kontrollen över ditt liv. För mer information, läs här: http://www.smartrecoverysverige.org/.

Behöver du prata med någon nu direkt och helt anonymt kan du ringa Alkohollinjen på 020–844448. 

TA HAND OM ER!  

fredag 9 december 2016

Mini-kurs för anhöriga på YouTube!

I nedanstående YouTube-klipp så presenterar jag en liten mini-kurs som sträcker sig till dig som anhörig till en person med missbruk! 

Jag tar bland annat upp vad begreppet medberoende innebär, hur man som anhörig kan påverkas, hur du genom att använda dig av olika verktyg kan få stöd och hjälp i din kommunikation med din närstående, och, kanske viktigast av allt, hur du kan förbättra ditt eget allmäntillstånd.

Kursen är uppdelad i 3 delar, ca 20 minuter per del.
Jag hoppas att den kan vara givande för dig och hjälpa dig en liten bit på vägen!

Ha det gott!
/ Carina 



torsdag 1 december 2016

För att behandla beroende: behandla de anhöriga!

Ny forskning fortsätter lägga fram bevis för att man i många fall bör hjälpa de anhöriga då det i sin tur ökar möjligheterna för en lyckad behandling för personen med alkohol- och narkotikaproblem. Det har även visat sig att dysfunktionella relationer i den beroendes liv kan utgöra en risk för återfall efter behandling. Vidare så är ofta en viktig motivationsfaktor för den beroende att bevara (eller få tillbaka) goda relationer till sin familj.

David Lee, grundare till Heartland Recovery Center i Lowell, har stor erfarenhet av beroende och anhöriga. Han har själv varit beroende och gick till 25 olika behandlingshem för att försöka bli fri från drogerna. Det tog honom 18 år att till slut bryta sig loss för gott... Anledningen till att det tog så lång tid tror han främst har att göra med att inget av behandlingshemmen nådde ut till hans nära och kära, vilka alla hade helt olika syn på hur Lee skulle göra för att bli drogfri. Hans mamma trodde på terapi som den ultimata lösningen, hans pappa tyckte att allting skulle bli bra bara han ”skärpte sig” och skaffade ett jobb och hans mormor trodde att Gud var svaret. Och ingen av dem ville se nya vägar och alternativ. Att göra förändringen att bli nykter och drogfri är svår, och det blir ännu svårare om alla förespråkar olika saker. 

Om man inte bjuder in familjen i förändringen och hjälper dem att komma överens om en lösning, kommer man få det oerhört svårt att behandla den beroende. Utan familjens hjälp riskerar alla ansträngningar att hjälpa den beroende att gå förlorade. 

När ett beroende uppdagas i familjen brukar många familjemedlemmar försöka undvika fakta då det är obekvämt och skrämmande. I relationer där substansberoende är närvarande är risken större för verbal och fysisk aggressivitet, vilket kan leda till förödande konsekvenser för alla. Forskning visar att anhöriga ligger ofta högt i skattningsskalor för ångest. Om inte hela familjen får hjälp, ökar risken för att familjemedlemmarna fortsätter må dåligt, trots att den beroende blir nykter och drogfri. Det är därför viktigt att man redan under behandlingstiden har tagit tag i eventuella problem för att minska risken för återfall. Men också för att hjälpa de anhöriga att skapa en plan för hur de ska hantera ett eventuellt återfall. Det är viktigt att ta tillvara på och utveckla positiva upplevelser i relationer till de nära anhöriga, då dessa i otaliga fall har bevisat kunna påverka behandling positivt. 

Vi måste stödja de anhöriga med samma ansträngning som vi hjälper personen med beroendeproblematik!

lördag 26 november 2016

ANMÄL DIG TILL VÅRENS CRAFT-KURS FÖR ANHÖRIGA!

Känner du att du har gjort allt för att försöka motivera din närstående till förändring? Eller att du själv vill ha förändring i ditt liv? Då kan jag varmt rekommendera CRAFT! 

CRAFT vänder sig till dig som är anhörig till en person med substansberoende. Kursen erbjuder hjälpande strategier och förhållningssätt för att hantera den svåra livssituation det innebär att vara orolig för en annan kär persons beroende. För många deltagare har kursen inneburit minskad ångest, ilska och depression och en större förmåga att sätta gränser och bejaka sina egna behov. Ta chansen och anmäl dig innan 25/2



Datum: 11-12 mars 2017 
Plats: Stockholm
Pris: 1.900 kr
Sista anmälningsdag: 25/2 2017 

 
För anmälan och mer information om kursen, klicka här 

Du kan läsa mer om CRAFT här

VARMT VÄLKOMNA! 
/Carina

 

torsdag 24 november 2016

Lyssna på Medberoendepodden!

Underbara Vanja från FMN Stockholm (Föräldraföreningen Mot Narkotika) intervjuas i Medberoendepodden.

Lyssna här: http://medberoendepodden.podomatic.com/


Veckans gäst är Vanja Holmgren, rådgivare på FMN. Vi talar om psykisk misshandel, föräldraskap, drogmissbruk, att själv ta hjälp som anhörig och fördelen med att ha egna erfarenheter när man ska hjälpa andra.



tisdag 15 november 2016

Hälsa på oss på socionomdagarna!

Här står vi redo att svara på frågor om Anhörigprogrammet CRAFT på Socionomdagarna, monter 37:40. Kom gärna och byt några ord med oss! :)

Peter Lindberg FMN Umeå och jag

måndag 14 november 2016

Kom och träffa mig på Stockholmsmässan imorgon!

NI ÄR ALLA VARMT VÄLKOMNA ATT KOMMA OCH VÄXLA NÅGRA ORD MED MIG UNDER SOCIONOMDAGARNA PÅ STOCKHOLMSMÄSSAN 15-16 NOVEMBER 2016! 

Jag besvarar gärna frågor om anhörigas situation, mina kurser, CRAFT eller andra funderingar som ni kan tänkas ha!

Till min hjälp har jag också Peter Lindberg, FMN Umeå (Föräldraföreningen mot narkotika) som själv genomgått CRAFT-kurs för anhöriga och nu håller CRAFT studiecirklar i sin förening.
 

Du hittar mig på utställningsplatsen A37:40

På mässan kan du även finna många andra intressanta föreningar, företag och verksamheter så som beroendeverksamheter, alkoholförbund, behandlingskonsulter, kvinno- och familjehemscenter, verksamheter för vård och omsorg, kommunrepresentanter och mycket, mycket mera!

För mer information, besök socionomdagarnas hemsida

Jag ser verkligen fram emot två spännande dagar, hoppas vi ses! :) 

Ta hand om er!

/Carina

söndag 13 november 2016

Vad handlar "Du är viktig!" för anhöriga om?

Hitta nya vägar framåt

Att vara mamma eller pappa till en ungdom med drogproblematik kan göra att man både känner sig maktlös och misslyckad som förälder, samtidigt som man inte heller sällan drabbas av en stor sorg. Ofta frågar man sig vad man gjort för fel – även om det inte finns någon direkt orsak hos en själv till varför ens barn börjat dricka eller droger.

Så var det för mamman till Molly: ” Tankarna snurrade runt, vad har jag gjort för fel?”, var frågan som hon ideligen ställde sig under alla sömnlösa nätter när hon låg vaken och oroade sig. De hade ju varit bra föräldrar som försökt göra allt för sitt barn.

Just detta ältande, denna upptagenhet med tvångsmässiga tankar, kan vara svårt att bli av med på egen hand. Det är alltid svårt att inte försöka oroa sig och ju mer man tänker desto fortare snurrar kanske tankarna. Alla som varit med om samma sak som Mollys mamma eller som har en anhörig som brukar alkohol eller skadliga droger vet vad jag pratar om.

Hur gör man då för att sluta älta och komma vidare i vardagen? Jo, det gäller att hitta strategier och andra alternativ, så att de svarta tankarna inte tar överhanden i ens liv. En dag bestämde sig Mollys mamma för att agera. Valet stod mellan att antingen gräva ner sig i förtvivlan eller att hitta en möjlig väg framåt. Hon bestämde sig helt enkelt för att skapa en ”Mollytid”, där hon 30 minuter varje morgon bearbetade sin sorg och då allt var tillåtet: gråta, känna sorg, skuld och skam, tänka på minnen och ställa alla frågorna.

I boken Du är viktig! till dig som är anhörig till en person med alkohol- eller narkotikaproblematik finns många andra strategier, som kan hjälpa dig som anhörig att komma vidare i vardagen. Boken innehåller också intervjuer med föräldrar till ungdomar med beroendeproblematik samt reflektionsövningar för läsaren. 


Må Bra festivalen - Umeå 12/11

Annica Hagberg, Peter Lindberg, Carina Bång och Monica Öhman
Träffade härliga vänner från FMN (Föräldraföreningen Mot Narkotika) på Må Bra festivalen igår. Stort tack för allt erat stöd!
/Carina

tisdag 8 november 2016

KÄNNETECKEN FÖR OLIKA PREPARAT

Här kommer en extra bilaga till boken: ”Du är viktig! Till dig som är anhörig till en person med alkohol- eller narkotikaproblem”. 


ALKOHOL


Alkohol är den vanligaste beroendeframkallande substansen i Sverige. Alkohol stimulerar hjärnans belöningscentrum och vid intag så frigörs signalsubstansen dopamin och endorfiner, vilket leder till ett tillfälligt, tillfredsställande tillstånd av lycka och lugn.

De tillfälliga negativa effekter av alkoholanvändande inkluderar: 
 - försämrat omdöme, minne och tanke- och reaktionsförmåga
- sömnstörningar
- sluddrigt tal
- problem med koordinationen
- förhöjd puls 

De långvariga effekterna av alkoholanvändande kan bland annat leda till: 
- hjärnsjukdomar så som epilepsi och demens
- leverskador så som fettlever eller skrumplever
- gulsot
- fertilitet
- impotens
- sömnsvårigheter
- hjärt- och kärlsjukdomar
- depression
- magproblem
- cancer
- ökad risk för infektioner
- diabetes

Regelbunden alkoholkonsumtion kan leda till ett beroende, vilket ofta medför ett flertal hälsosjukdomar, samt har resulterat i många dödsfall.

Symptomen vid avvänjning av alkohol varierar kraftig från person till person. Många behöver övervakas vid avgiftningen då vissa av symptomen kan vara farliga. Ibland kan behandlingen inkludera läkemedel såsom Antabus eller Campral för att minska återfallsrisken efter avvänjning. 

Några av de lättare symptomen vid alkoholavvänjning inkluderar: 
- ångest
- oro
- skakningar
- svettningar
- sömnproblem
- hjärtklappning

Dessa är oftast snabbt övergående efter några dygn. Vid ett långvarigt alkoholberoende kan värre symptom uppstå, såsom hallucinationer, förvirring, motorisk oro, mycket hög puls, förhöjt blodtryck och epileptiska anfall.

På grund av de påfallande biverkningarna som uppstår vid en avvänjning från ett alkoholberoende så är det bra om personen genomgår en kontrollerad behandling för att få hjälp att hantera besvären samt för att minska risken för återfall.



K2/SPICE ELLER "SYNTETISK MARIJUANA"

De kemikalier som används i drogen "Spice" är starkt beroendeframkallande. I Sverige är det olagligt att sälja, köpa, eller inneha de huvudsakliga kemikalier som ingår i Spice. Drogen kan rökas, inandas eller bryggas i form av te.

Foto: Aftonbladet

Symtomen av användning av Spice inkluderar:
- förhöjd hjärtfrekvens
- kräkningar
- förvirring
- hallucinationer
- förändringar i aptit
- personlighetsförändringar
- försämrad koordination
- utvidgade eller förminskade pupiller

Det går inte att upptäcka ifall en person är påverkad av Spice genom ett drogtest. För närvarande är det okänt hur länge Spice stannar kvar i kroppen efter intag, men effekterna av drogen har rapporterats pågå i några dagar upptill flera veckor.



HEROIN


Heroin är en av de starkaste opiaterna som finns på marknaden. Sannolikheten för att bli beroende efter intag av heroin mycket hög. Drogen kan rökas, sniffas eller injiceras med en nål.

Symtomen av heroinanvändning inkluderar:
- humörsvängningar
- bortkopplad från verkligheten
- trötthet och seghet
- märken på huden av injektioner
- tillbakadragande från familj och vänner

När en person är beroende av heroin och sedan slutar så behöver kroppen tid på sig att anpassa sig. Utsättningssymptomen brukar oftast visa sig efter cirka 6 till 12 timmar efter det senaste intaget. Personen mår oftast som värst efter en till tre dagar, men därefter så avtar symptomen gradvis.

De vanligast utsättningssymtomen är följande:
- buksmärtor
- ångest
- kroppsvärk
- frossa
- förstoppning
- hungerkänslor
- depression
- diarré
- sömnlöshet
- irritabilitet
- illamående
- svettningar
- rinnande näsa
- kräkningar

Post Acute Withdrawal Syndrome (PAWS) är ett tillstånd som kan pågå under flera månader eller till och med år efter personen har slutat använda heroin. De vanligaste symptomen vid PAWS är:
- ångest
- depression
- yrsel
- sömnlöshet
- irritation


KOKAIN


Kokain är en kraftigt beroendeframkallande, centralstimulerande drog. De kortsiktiga symptomen av kokainintag är eufori och förhöjd energi. De farligaste fysiska effekter av drogen är förhöjd hjärtfrekvens och blodtryck. Drogen kan tas oralt, injiceras eller genom inandning.

Symptomen av heroinanvändning inkluderar:
- Blodsprängda ögon
- Utvidgade eller förminskade pupiller
- Näsblod
- Förändringar i aptit eller sömnmönster
- Plötslig viktnedgång
- Kramper/anfall
- Förändringar i den personliga hygienen eller utseendet
- Minskad närvaro i skolan/på jobbet
- Onormalt pratsam
- Försämrad ekonomi
- Plötsliga förändringar i relationer

Kokain stannar kvar i systemet cirka 2-4 dagar, men kan vara längre hos personer som intar större mängder av drogen, eller under längre tidsperioder. Efter det att effekterna av drogen avtar så upplever personen ofta en total ”krasch”, vilken är motsatsen till den från början euforiska känslan. Denna krasch åtföljs av en stark abstinens efter mer kokain.

Utsättningssymptomen för kokain inkluderar:
- agitation, extrem misstänksamhet eller paranoida föreställningar
- ångest
- sömnlöshet
- psykomotoriska brister
- mardrömmar
- humörsvängningar
- apati
- irritation
- trötthet
- hungerkänslor
- depressiva känslor
- yrsel



AMFETAMIN



Amfetamin kan tas på olika sätt, exempelvis genom att sväljas, sniffas eller injiceras. En dos av amfetamin varar under två till fyra timmar. Substansen kan upptäckas genom urinprov inom 1-2 dagar efter användandet. Läkemedel som Ritalin och Concerta, vilka bland annat används för att behandla ADHD, kan ha en beroendeframkallande effekt. Användandet av dessa läkemedel (då de inte har blivit utskrivna av en läkare) kan exempelvis förekomma hos elever som vill hålla sig vakna för att plugga inför ett prov eller idrottare som vill få mer energi och ork.

Symtom vid amfetaminanvändning inkluderar:
- Förändringar i aptit och viktminskning
- Irritabilitet
- Sömnproblem
- Humörsvängningar
- Rastlöshet
- Hjärtproblem
- Fientlighet
- Paranoia
- Risktagande beteenden
- Förändringar i sexuella beteenden
- Psykos

En person går ofta igenom 2 olika stadier vid avvänjning av amfetamin:

1. ”Kraschen”. Denna fas sker någonstans från 9 - 14 timmar efter den sista dosen och inträffar ofta efter en längre period (flera timmar eller dagar) av hög dosering. Under den inledande fasen upplever personen symtom som ångest, oro, depression eller ett starkt sömnbehov. Det är vanligt att personen kan sova upp till 24-26 timmar. Under denna fas rapporterar få att de känner ett ”sug” efter drogen.

2. ”Mellan”-utsättningsfasen. Denna fas kan pågå under några dagar upp till flera veckor efter den sista dosen. Här börjar kroppen att normalisera sig efter det tidigare fysiska beroendet.

Vanliga symtom som människor rapporterar under denna fas inkluderar:
- sömnstörningar
- försämrad mental och fysisk energi
- abstinens
- trötthet
- oförmåga att uppleva njutning
- paranoia
- försämrade reflexer
- självmordstankar



BUPRENORFIN/NALAOXON/SUBOXONE

Foto: FASS

Det finns olika läkemedel vilka skrivs ut till de människor som går igenom behandling för avgiftning av exempelvis opiat- eller läkemedelsberoende. Buprenorfin, Naloxen och Suboxone är exempel på sådana. Tyvärr så kan även användningen av dessa läkemedel i sig vara beroendeframkallande, speciellt om personen inte fasar ut dem på rätt sätt. Vid användning av dessa läkemedel rekommenderas kontinuerlig läkarkontakt för att kontrollera att en skadlig konsumtion inte uppstår.

Naloxon är ett läkemedel som är till för att blockera de euforiska effekterna av starkare opiater. Buprenorfin är en syntetisk opioid och symptomen är därav liknande som de vid användandet av opiater, exempelvis eufori och smärtlindring. Även om drogen stimulerar samma receptorer i hjärnan som vid heroin- och morfinanvändning, så leder inte buprenorfin till lika hög grad av andnöd och ingen signifikant försämring av kognitiva eller motoriska färdigheter. Skadlig användning av Suboxone kan leda till symptom såsom andningsförlamning, liksom vid användandet av opiater. 



NARKOTIKAKLASSADE LÄKEMEDEL - OPIOIDER 
 
Foto: FASS

Exempel på narkotikaklassade läkemedel i form av opioider är - Kodein, Oxycontin och Hydromorfon. Dessa är smärtstillande läkemedel vilka är till för att behandla exempelvis svår smärta, migrän och brännskador. Opioider är starkt beroendeframkallande.
Tillsammans med den starka smärtlindringen så är symptomen av opioider känslor av lycka, lugn och tillfredsställelse. Ofta vänder sig personen till flera olika läkare för att få recept utskrivet.

Vid ett opioidberoende uppkommer ofta symptom så som:
- abstinens
- sömnighet
- eufori
- försämrad syn
- bröstsmärtor
- avdomning i kropp eller oförmåga att känna smärta
- andningsdepression
- andningssvårigheter
- förminskade pupiller
- illamående och kräkningar
- hudirritation
- utslag
- förstoppning
- sluddrigt tal

Symptomen för avvänjning varierar kraftigt från person till person, men kan bland annat inkludera:
- dåligt humör
- muskel- och ledvärk
- svettningar
- rinnande näsa
- ångest
- depression
- extrem abstinens
- gäspningar på grund av ökat syreintag
- ökad salivavsöndring
- frossa
- kräkningar
- kramp
- förvirring
- förstorade pupiller
- förlorad aptit

Opioider kan upptäckas via urintest efter allt mellan 1-6 dagar efter det sista intaget, beroende på vad för slags läkemedel det handlar om.




BENSODIAZEPINER

Foto: FASS

Benzodiazepiner (exempelvis flunitrazepam) används bland annat för att behandla sömnsvårigheter, panikångest och ångest. De är lätta att bli beroende av eftersom de skapar en stark känsla av lugn.

Symptomen inkluderar:
- försämrad prestation
- koncentrationssvårigheter
- glömska
- yrsel
- förvirring
- dubbel syn
- huvudvärk
- muskelsvaghet

Det tar cirka 6 veckor för bensodiazepiner att helt lämna kroppen. Vid ett beroende så är det direkt farligt att tvärt sluta på bensodiazepiner. Avvänjningen måste ske tillsammans med en kontinuerlig kontakt med en läkare.

Symptomen då en person plötsligt slutar att använda bensodiazepiner utan en långvarig avvänjningen inkluderar bland annat:
- anfall/kraftiga kramper
- oro/uppgivenhet
- ångest
- panik
- sömnsvårighet
- förhöjd pulsfrekvens
- förhöjt blodtryck
- svettningar
- skakningar
- muntorrhet
- glömska
- viktnedgång
- hjärtklappning
- muskelsmärta
- huvudvärk
- humörsvängningar



ECSTASY


Foto: Wikipedia

Ecstasy (MDMA) utsöndrar höga mängder serotonin i hjärnan och personen upplever exempelvis ökad energi, känner sig euforisk eller upplever emotionell värme och empati gentemot andra. Vanligt förekommande tillstånd är även störningar i sinnesintryck och tidsuppfattning.

Tecken på att en person kan vara påverkad av ecstasy kan bland annat vara:
- tuggar/rör käkarna ofta
- aptitlöshet
- för hög eller för låg kroppstemperatur
- nedstämdhet
- extrema lyckokänslor
- trötthet
- minnesförlust
- ångest

En enda dos av ecstasy kan leda till döden. Om det förekommer hälsoproblem inom släkten/familjen så som astma, hjärtsjukdomar, högt blodtryck eller diabetes så är risken större för överdosering och långsiktiga hälsoskador.

Tecken på en överdosering inkluderar:
- huvudvärk
- skakningar
- svimningar
- förlorad kontroll över den egna kroppen
- kollaps
- fradga kring mungiporna
- förhöjd puls
- problem med att urinera
- suddig syn
- extrema svettningar

Ecstasy stannar oftast kvar i systemet 1-3 dagar och under denna tid kan substansen upptäckas genom urin- eller salivprov. Med hjälp av ett blodtest kan substansen upptäckas inom 12 timmar.

Några symptom vid utsättning av ecstasy är:
- aptitlöshet
- koncentrationssvårigheter
- trötthet
- ångest
- depression
- minnesförlust

Om man misstänker att en person är påverkad av ecstasy bör personen föras direkt till akuten.



CANNABIS


Cannabis är en psykoaktiv substans som utvinns ur hampa. Cannabis kan rökas, inhaleras genom ånga, bryggas som te, appliceras som ett balsam eller ätas, vanligast som ingrediens i exempelvis kakor/bakverk. Drogen förekommer ofta i olika former så som torkade blommor, löv, stammar, kåda, puder, olja eller vax. ”Gräs” är ett vanligt slanguttryck för marijuana. Marijuana är känt för att stimulera aptiten och att framkalla ett avslappnat tillstånd samt ha effekter på personens luktsinne, hörsel och syn.

Symtom vid cannabisanvändning inkluderar:
- beteendeförändringar
- ökad aptit
- försämrad inlärningsförmåga
- förändringar I sömnmönster

Vanliga biverkningar vid användandet av marijuana är:
- mindre hallucinogena effekter, vilket gör användaren kan se verkligheten på ett förvridet sätt
- förändringar i humöret/det allmäntillståndet - vissa kan uppleva eufori eller blir livligare, medan andra går in i ett tillstånd av avslappning
- ökad hjärtfrekvens
- försämrat minne och/eller koncentration
- försämrad psykomotorisk koordination
- illamående (trots det faktum att marijuana används för att behandla illamående, så kan det även orsaka det)
- snabb andning

Långtidsanvändning kan orsaka en högre risk för vissa sjukdomar så som:
- sjukdomar i mun och tandkött
- depression
- minnesförlust
- testikelcancer
- försämrat minne och allmänna emotionella problem

Marijuana stannar kvar i kroppen under åtminstone en månad.

De abstinenssymtomen som har rapporterats är:
- irritabilitet
- sömnighet och rastlöshet
- humörsvängningar
- förändrad aptit

Många förespråkar legalisering av cannabis för användning som läkemedel. Detta finns redan i Sverige. Läkemedlet ”Savitex” för exempelvis personer med muskelstelhet och MS (Multiple skleros). Läkemedlet innehåller cannabinoider men har inte den psykoaktiva effekten.

Om du känner det minsta orolig för din närståendes hälsa, ring sjukvårdsupplysningen.
Om situationen är akut, ring 112.