måndag 10 april 2017

Får du ta mycket skit?

Många anhöriga (nästan alla) får stora doser av anklagelser av sin närstående med beroendeproblem. Det kan vara allt mellan himmel och jord som denne anser att den anhöriga har gjort, och det gör naturligtvis ont. Och det kan många gånger kännas orättvist. Man känner inom sig att anklagelserna är felaktiga, att de sätter ljuset på fel ställe, men ändå tar man lätt på sig skulden. Man hamnar i försvar och försöker korrigera sina handlingar, i hopp om att saker och ting ska bli bättre, att personen man bryr sig om kanske ska dricka mindre eller ta mindre droger.




Här är exempel på anklagelser som är vanliga:

”Det är ditt fel att jag mår så dåligt!”


”Om du inte hade gjort/sagt si eller så när jag var barn, då hade jag inte haft sådan ångest idag” (som gör att personen dricker/tar droger)


”Om du bara hade ställt upp för mig mera.”


”Det är ditt fel att jag inte har råd med mat, hade du bara lånat mig pengar så hade jag inte behövt svälta ihjäl.”


”Om du inte hade varit så sur och gnällig hade jag inte behövt dricka.”


”Det är ditt fel att jag inte har någonstans att bo…”


”Det är du som är överkänslig och har problem, sök terapi.”


Och så vidare. Teman för anklagelser är oändliga. Du har säkert egna exempel från din relation med din närstående.



OBS! DET ÄR ALDRIG DEN ANHÖRIGAS FEL! 
Det är inte du som anhörig som tvingar den närstående att dricka eller ta droger. Att må dåligt, ha ekonomiska skulder, känna ångest, inte ha någonstans att bo o.s.v brukar oftast vara naturliga konsekvenser av just alkoholen eller drogen. Inget annat.


Skulle personen bli nykter och drogfri skulle sannolikt hon eller han må bättre, kunna hantera sina känslor på ett annat sätt (även motgångar), ha mer pengar över och få möjlighet till boende, arbete, goda relationer, bättre fysisk och psykisk hälsa. 


VARFÖR LÄGGER DE SKULDEN PÅ DE ANHÖRIGA?

Det gör man av flera olika orsaker:

1. En människa som själv är full av skam och skuld, klarar inte av att vara positiv och stödjande mot andra. De projicerar ofta sin skam och skuld på andra.

2. De riktar om uppmärksamheten från dem själva till något annat/någon annan. Vilket gör att de själva slipper analysera sina egna problem. I stället fokuserar man om problemet och lägger det på den anhöriga, som då hamnar i försvar. Då har strålkastaren riktats på den anhöriga.

3. Personen med beroendeproblem lägger ansvaret för problemen utanför sig själv. De undviker därmed att göra en förändring för att ta itu med problemen. I stället försöker den anhöriga springa omkring och lösa dessa, trots att det inte är deras problem. Det gör att personen med beroende kan fortsätta lite till, utan att bli störd.

Säkerligen finns det fler orsaker till att personen med beroende lägger skuld och ansvar på andra, men det här är några vanliga orsaker.

HUR KAN DEN ANHÖRIGA HANTERA DETTA?

1. Jag repeterar: Det är inte ditt fel och inte heller ditt ansvar! Tänk dig en mur som reser sig mellan dig och den som anklagar dig. Det är din skyddsmur, låt inget tränga igenom den.

2. Svara med förståelse och sedan öppna frågor. Öppna frågor börjar ofta med HUR, VAD, PÅ VILKET SÄTT?

LÄGG TILLBAKA ANSVARET där det hör hemma igen.

Exempel:

”Jag är ledsen att höra att du mår så dåligt, vad för slags hjälp kan du söka för din ångest?”

”Det måste vara svårt att ha så dålig ekonomi, vilka förändringar behöver du göra för att få bättre ekonomi?”

”Vad jobbigt att du inte har pengar till mat. Vad behöver du prioritera bort för att kunna ha pengar till mat?”

”Vad synd att du använder alkohol som tröst. Vad tror du skulle kunna förbättra vår relation?”

”Du har rätt, jag mår dåligt i relationen och skulle nog behöva hjälp med det. Vad kan du göra för att hantera dina problem?”

”Jag är ledsen att du tycker att du hade en svår uppväxt. Nu är du äldre, vad behöver du göra för att må bättre i ditt liv?”

”Jag förstår att du behöver någonstans att bo. Vad behöver du göra för förändringar för att kunna få och sedan behålla en bostad?”
Ja, ni förstår grejen. Visa förståelse och sedan lägg tillbaka ansvaret genom en öppen fråga. 

Ansvaret och skulden för en annan persons alkohol- eller drogkonsumtion ska aldrig ligga kvar längre än en mikrosekund i den anhörigas knä. Den ska omedelbart bollas tillbaka till personen som äger problemet och som faktiskt kan göra något åt det.

Det är på plats med en liten varning här! När du som anhörig lägger tillbaka ansvaret så fungerar inte anklagelserna som de är vana vid. Det brukar ju hjälpa dem att minska egen skuld och sätta strålkastaren på någon annan. Nu kommer bollen tillbaka till dem. Det kan göra att personen med beroende blir irriterad och triggar upp sitt spel. Kanske kastar personen ännu mera anklagelser emot dig. Var beredd! Orkar du inte lyssna på projiceringarna, be om att ni pratar om detta vid annat tillfälle när det finns bättre förutsättningar för ett bra samtal. Lägg på luren eller gå därifrån. Du behöver inte lyssna på resten, du kommer bara må sämre av det.

Stå stark. Bygg upp din skyddsmur och sätt på skyddsutrustningen. Lägg ansvaret där det hör hemma!


Inga kommentarer: