fredag 20 april 2018

Har du en närstående med beroendeproblem? Du behöver inte skämmas

Måste han dricka så mycket? Måste hon ta droger? Vad ska våra vänner säga? Säkerligen har du som är anhörig till en person med beroendeproblem ställt dig dessa frågor. Att skämmas inför andra är nämligen en vanligt förekommande mekanism hos de om står nära någon som dricker för mycket eller tar droger. 




Ordet skam sägs kunna ha två ursprung: det fornnordiska ordet skömm som betyder att skämta eller förlöjliga, och det anglosaxiska ordet shame vars betydelse ursprungligen är att dölja eller täcka över. I grunden är skam en känsla som uppstår när vi upplever att vi förlorar vårt anseende eller andras gillande. Känslan är starkt negativ och kan ofta uppfattas som mycket smärtsam, där även fysiska symptom kan uppstå. Kortfattat handlar det i grunden om hur vi tror att andra uppfattar oss som människor – vi är helt enkelt rädda för att andra inte ska tycka om oss. 

När det kommer till beroendeproblematik hos en närstående blir det ännu lite mer komplicerat. Kanske känner du dig rädd för att andra ska tycka att det inte bara är "fel" på din närstående utav även på dig själv/dina familjemedlemmar. Det uppstår lätt misstankar om vad andra människor tänker och tycker om dig/er, exempelvis att personen har en dålig karaktär eller att du gör fel som stannar hos personen. Dessa är tankar som är svåra att bli av med så länge beroendeproblematiken finns där, och de är en stor anledning till varför vi ofta försöker dölja beroendet, rädslan för skammen är helt enkelt för stark.

Att försöka undvika skammen är ingenting konstigt, utan en helt normal reaktion på någonting som väcker starkt obehag. Men man bör komma ihåg att det sällan hjälper att stänga in och förneka känslor som faktiskt är oundvikliga. Att samtala i en trygg miljö med andra anhöriga som har samma erfarenheter och som inte heller dömer är en metod som kan göra att man känner sig mindre ensam och kan i förlängningen leda till att skamkänslorna minskar.

Kom ihåg - Du är inte ensam om att känna som du gör, och glöm inte bort att det alltid finns hjälp att få.

söndag 15 april 2018

7 varningssignaler för återfall

Är du anhörig till en person som nyligen har blivit nykter, men går ständigt runt och är rädd för att denne ska falla tillbaka i sitt beroende?

Du är inte ensam! Faktum är att risken för återfall under de första 12 månaderna är mycket hög; cirka 64 procent. Det är alltså sällan, även om det händer, att en person exempelvis går i behandling och efter det aldrig tar återfall. Återfall kan ske under behandling, direkt efter behandling eller flera år efter behandling. Men det är viktigt att veta att det blir bättre med tiden. Efter cirka 3 år av ihållande nykterhet så sjunker återfallsrisken till cirka 14 procent! 



Exempel på varningssignaler för att personen är på väg att ta återfall i sitt beroende:

1. Extrem utmattning på grund av exempelvis överbelastning. 

2. Oärlighet. Personen ljuger om exempelvis vad denne har gjort eller har spenderat sina pengar på.

3. Överdriven självsäkerhet på hennes/hans förmåga att hålla sig nykter, utan att denne egentligen anstränger sig.  

4. Orimliga förväntningar på hur andra borde tänka eller vara.  

5. Blir ofta aggressiv/arg utan orsak.

6. Nedstämdhet, vilket kan vara tecken på depression.

7. Orimligt höga förväntningar på sig själv, vilket ofta leder till besvikelse då denne inte uppnår sina mål.


Vad kan jag som anhörig göra?


Om du som anhörig märker av sådana här förändringar hos din närstående: tala lugnt om det för personen och lyssna sedan på vad hon/han har för tankar. Försök att agera innan det är för sent. Personen kan söka professionell hjälp hos exempelvis läkare, terapeuter eller behandlingshem. 

Ett annat sätt att hantera ett eventuellt återfall är att först och främst, medan personen är nykter och drogfri, göra upp ett plan för hur du/övriga runt omkring ska agera vid återfall. Då är detta redan uppgjort och förhoppningsvis kommer återfallet vara lättare att hantera. Det behöver då inte heller föras diskussioner när personen börjat dricka/ta droger, då ett sådant läge inte är bra för samtal. Om den närstående är på behandlingshem så kan du be de som arbetar på behandlingshemmet att göra upp en sådan återfallsplan tillsammans med dig.

Att gå på anhörigmöten (ex. Alanon, Naranon, FMN, AMD, AHA) och ta hjälp av sitt eget sociala stöd är extremt viktigt i detta läge. 


Vägen till nykterhet är en lång process, och personen måste arbeta dagligen med sin nykter- och drogfrihet. Det är även viktigt för dig som anhörig att veta att det i slutändan alltid är den beroendes eget ansvar att ta sig ut ur beroendet!

Ta hand om er själva och värna om varandra! 


tisdag 10 april 2018

Vad tror du om den här knepiga situationen? Din hjälp behövs!


Nu hoppas jag att vi med gemensamma krafter kan brainstorma idéer på hur man kan lösa detta relativt vanliga problem för föräldrar till ung vuxen med beroendeproblem. Jag ber er om hjälp, för det här är en knivig situation för många föräldrar och det är inte alltid lätt att se hur man ska göra. Det finns inget rätt eller fel. Olika lösningar fungerar i olika familjer. Men det är värdefullt att få höra olika alternativ och perspektiv!

Så snälla, skriv tips och idéer om hur du tycker man ska lösa det här problemet. (Din kommentar kommer publiceras i inlägget på min FB-sida Coaching & Litteratur på anhöriga till personer med beroendeproblem. Vill du vara anonym så kan du också maila mig på info@carinabang.se så skriver jag in kommentaren i efterhand). Det här är ett sådant vanligt dilemma, så därför tar jag upp det till diskussion. 


Det här är situationen: 

Föräldrar har köpt lägenhet till unga sonen/dottern (Ålder ca 18-26 år). Det är föräldrarna som står på lägenheten och har det juridiska ansvaret.

Son/dotter använder narkotika, betalar inte hyran då pengarna går till droger. Om föräldrarna säljer lägenheten så blir sonen/dottern hemlös. Alternativt så får hen flytta hem till föräldrar igen. I det sistnämnda fallet finns då risken att son/dotter som är aktiv i missbruk bor hemma. 


Vad tycker du att föräldrarna ska göra? 



torsdag 5 april 2018

Videoklipp! 3 enkla mini-kurser för anhöriga

I nedanstående YouTube-klipp så presenterar jag en liten mini-kurs som sträcker sig till dig som anhörig till en person med missbruk! 

Jag tar bland annat upp vad begreppet medberoende innebär, hur man som anhörig kan påverkas, hur du genom att använda dig av olika verktyg kan få stöd och hjälp i din kommunikation med din närstående, och, kanske viktigast av allt, hur du kan förbättra ditt eget allmäntillstånd.

Kursen är uppdelad i 3 delar, ca 20 minuter per del.
Jag hoppas att den kan vara givande för dig och hjälpa dig en liten bit på vägen!

Ha det gott!
/ Carina 



fredag 30 mars 2018

Inspirerande TED-Talk om att prioritera det psykiska välmåendet

Många anhöriga till personer med beroendeproblem lider av både fysiska och psykiska besvär. Det är inte ovanligt att man söker hjälp först när den mentala kampen lett till kroppsliga problem så som huvudvärk, magkatarr, sömnproblem osv. Men grunden till dessa problem bottnar ofta i psyket, i exempelvis oro, ångest och depression. Varför tar vi så ofta vårt fysiska mående på större allvar än vårt psykiska?   

I detta inspirerande TED-talk pratar Guy Winch om hur vi favoriserar vår fysiska hälsa framför vår mentala. Exempelvis får vi från femårsåldern lära oss att vi ska duscha och borsta tänderna, men sällan att hantera känslor, tankar och mentala motgångar. En kronisk känsla av utanförskap och ensamhet, exempelvis, kan vara direkt farligt för vår allmänna hälsa. Winch tar upp hur misslyckanden kan påverka vår självkänsla och göra oss mer sårbara för stress och depression. Våra hjärnor och tankar kan vara svåra att förändra, men det går att ta kontroll och bryta den negativa cirkeln.

söndag 25 mars 2018

Intressant uppsats om anhörigas upplevelser

Kan verkligen rekommendera alla anhöriga att läsa Gunilla Anderssons och Kajsa Blombergs uppsats ”Tänk om jag nu skulle gå ut och skrika på snön, för att jag ska få tussilago att blomma - En intervjustudie om att vara anhörig till en person med överkonsumtion av alkohol”. Där intervjuas 7 personer om hur det är att stå nära någon som överkonsumerar alkohol, vilka svårigheter de möter och vilka olika strategier de tar till för att klara av att hantera sin situation. Många tar upp hur de påverkas av känslor som skam och maktlöshet. Det är även intressant att se sammanställningen av andra studier som gjorts i ämnet, där man bland annat kan finna betydelsen av socialt stöd.

”Tänk om jag nu skulle gå ut och skrika på snön, för att jag ska få tussilago att blomma”… en känsla av maktlöshet och frustration som säkert många anhöriga känner igen sig i. Tack till författarna och alla som delade med sig av sina historier. Hoppas på att det kommer ut fler studier av detta slag. 

Klicka här för att läsa Anderssons och Blombergs om anhöriga! 
 

tisdag 20 mars 2018

Hur ska omvärlden reagera om du berättar?

Många anhöriga isolerar sig. Man undviker att berätta för andra om att man påverkas av någon annan persons alkohol- eller narkotikaproblem. Man kanske är rädd för vad folk ska tycka, för att bli dömd om man inte bryter relationen eller kontakten med personen. Eller så kanske det handlar om rädslan för vad folk ska tycka om ens närstående, man vill skydda personen. Men att dölja problemet löser sällan någonting. Att prata om hur man har det och hur man mår är nästan alltid det första steget för att ta sig ur en destruktiv situation. Nu handlar det om att du ska må bra i första hand, låt någon hjälpa dig på vägen. 




Berätta för de som står dig närmast 

Fundera över vem som står dig närmast. En förälder, ett syskon, en kollega, en vän. Vem litar du på? Att veta att du har förtroende kan göra det lättare att öppna sig. Försök hitta någon som inte står din närstående nära, som inte själv påverkas och mår dåligt av personens beroende. 


Berätta för någon oberoende 

Om du har svårt med att prata med någon som står dig nära kan du vända dig till yrkesverksamma grupper. Din husläkare kan skriva en remiss till psykolog eller en terapeut. Du kan själv ta kontakt med anhörigterapeuter eller kurser. Om du är i skolåldern kan du ta upp din situation med en lärare eller skolkuratorn, de kan hjälpa dig att få samtalsstöd. 


Berätta för likasinnade 

För vissa är det lättaste att tala med personer som befinner sig i en liknande situation. Många söker sig till olika forum eller grupper online, där man fritt och anonymt kan prata om sin situation (ha bara i bakhuvudet att det alltid kommer finnas nättroll som inte är allt för snälla). Sedan finns det fysiska anhöriggrupper, där kan man finna att man verkligen inte är ensam. 


Att möta fördomar 

Det finns så klart alltid vissa personer som dömer. Kanske kommer du någon gång mötas av en sådan, och då kan det vara bra att vara lite beredd. Träffar du någon som beter sig uppenbart dömande, stanna upp och tänk: vem är det egentligen som har ”fel” här? Är det du, som vet exakt hur just din relation fungerar och som nu har en svår period. Eller är det den andra personen, som inte har någon aning om hur din och din närståendes relation ser ut? Det är din sanning som betyder någonting. Grunden är ofta okunskap och handlar om människors rädsla för det okända. Har du detta i baktanke kommer det vara lättare att påminnas om att du faktiskt vet mer än personen i fråga och ta vad den dömande personen säger med en nypa salt. Vänd dig till andra som bryr sig och lyssnar i stället!


torsdag 15 mars 2018

5 tips från boken ”Du är viktig!”

Har du läst boken Du är viktig!? Om inte får du här några tips och en liten inblick av innehållet. Jag hoppas att de kan vara till hjälp på vägen. Klicka här om du vill läsa hela boken och ta del av massor av information, inspiration, övningar tips och stöd! 




1. Hantera ångest och oro 

Stressreaktioner som svar på jobbiga situationer kan i många fall ta över handen och utvecklas till stark ångest eller panikattacker. När ångesten tränger sig på kan det vara viktigt att agera snabbt för att stoppa attacken innan den blommar upp. Ett sätt att hantera ångest och panikattacker är genom att distrahera sig och samtidigt tänka lugnande tankar. Man kan exempelvis ringa någon man litar på, titta på en film eller ta en promenad. Det handlar mycket om att inte låta tankarna ta över, utan att vara här och nu, samtidigt som man kan försöka fokusera på någonting annat. 

Fråga: Känner du igen det här? Vad är ditt första steg för att förbättra detta? 


2. Hantera tankefällor

En vanlig tankefälla är att man tar saker som den närstående gör personligt, någonting som ofta uppstår på grund av det orealistiska ansvarstagandet för andras handlingar. Detta tankesätt kommer leda både till skuld och skam. På samma gång ställer man höga krav på sig själv.

Ett förslag på vad du kan göra är att ta fram penna och skriva ner följande:
- Vilka negativa tankar du upplever
- Vad/vilka situationer det är som triggar igång dem
- Hur de får dig att känna
- Vilka konsekvenser de får för dig och de i din omgivning

Välj sedan ut 3 stycken negativa tankar och byt ut dem mot 3 stycken positiva!


3. Lär dig kommunikationsfärdigheter 

Du är viktig! tar upp 8 specifika förslag på positiva kommunikationssätt, här är 3 av dem:   

- Uttryck dig positivt: Förmedla dina tankar i positiva termer och var uppmuntrande. Undvik anklagelser, påhopp eller negativa påståenden om personens beteende. Uppmärksamma i stället personens positiva ageranden, visa att du ser när hon/han gör framsteg.

- Använd dig av ”Jag-uttalanden”: I stället för att exempelvis säga ”Du gör alltid så här…”, kan du säga ”Jag känner att…”. Det handlar om att flytta bort skuldbeläggandet från den närstående och i stället lägga fokus på hur du själv upplevt situationen genom visad omtanke.  

- Använd öppna frågor: Sådana som börjar på exempelvis ”hur”, ”vad” eller ”på vilket sätt”. Frågorna bör ställas på ett positivt sätt och målet är att personen ska få tid till att reflektera över hur denne tycker och känner och inte känna sig påhoppad. I stället för att fråga ”Har du druckit ikväll?” kan du fråga ”Vad har du gjort ikväll”, på ett icke-anklagande vis. 

Fråga: Vilken av dessa kommunikationsfärdigheter har du störst nytta av att träna på?



4. Hitta rätt tillfälle att möta personen

Det handlar om vikten av ”timing”, som även programmet CRAFT tar upp. Nummer ett är att personen inte bör vara påverkad vid tiden för samtal. Fundera över vid vilka situationer det är som mest sannolikt att personen är nykter/drogfri, exempelvis inför viktiga möten eller direkt efter jobbet. Se till att ni har gott om tid på er och välj en plats där du vet att personen känner sig lugn och trygg. Slutligen, se tillbaka i tiden och fundera över om du tidigare upplevt att ni haft ett tillfälle att samtala på ett givande och konstruktivt sätt – hur såg omständigheterna (tid, plats, sinnesstämning) ut vid detta tillfälle?  

Fråga: vilken tidpunkt är mest gynnsam för samtal för dig och din närstående? Vilken är den sämsta, där du bör undvika samtal? 


5. Finn dina egna drivkrafter, styrkor och behov! 

Titeln till Du är viktig! säger en hel del om var fokus i boken ligger. För det är först när du mår bra som du faktiskt har möjlighet att hjälpa din närstående. Börja med att se över ditt sociala stöd. Hitta en trygg, social bas som finns där för att stötta vid motgångar. Stödet bör vara positivt och förstående. Vad många också mår bra av är att gå med i gruppterapi eller självhjälpsgrupper. En annan viktig aspekt är att lära sig att prioritera sina egna behov. Några vanliga sätt att försumma sig själv kan exempelvis vara att du ofta ställer du upp på saker som går emot dina värderingar, att du prioriterar bort viktiga delar av ditt liv för att kunna tillgodose behoven av din närstående eller att du känner skuldkänslor om du prioriterar dina egna behov. Fundera över hur du vill leva ditt liv för att du ska må bra, ett liv där du uppmärksammar, lyssnar på och tar hand om dig själv.

Fråga: Vad behöver du prioritera? Vad behöver du prioritera bort?



Fann du ovanstående tips hjälpsamma? Var informationen användbar? Känner du igen dig eller tror du att någon annan kan finna stöd i det du läst? Då kan rekommenderar jag boken Du är viktig! Till dig som är anhörig till någon med alkohol- eller narkotikaproblem, som har mottagit positiv kritik från anhöriga. Boken finns att beställa på Adlibris.se.


Ta hand om dig, och glöm inte bort: Du är viktig! 


lördag 10 mars 2018

6 Tips på filmer som handlar om beroende

Här kommer några tips på filmer vars handling kretsar kring beroendeproblematik. Historierna berättas främst från perspektiven av personerna med beroendet, men visar även hur anhöriga så som syskon, barn, föräldrar, partners och vänner på olika sätt påverkas av deras levnadssätt.  


Half Nelson (2006)

Historien kretsar kring Nelson, en lärare som kämpar med beroendeproblem. Vi får också möta personerna omkring honom som påverkas av hans livsstil, bland annat en av hans elever som upptäcker hans beroende. 



  
Candy (2006)

En rörande och sorglig kärlekshistoria om hur ett drogberoende kan bryta ner en människas liv och förstöra relationer, arbete, familj och ekonomi.  





Flight (2012)

Denna prisbelönta film är baserad på en sann historia om flygkaptenen Whip Whitaker som lyckades rädda nästan samtliga passagerare då han tvingades kraschlanda. Efteråt kallas han hjälte, men med tiden kommer det fram att Whitaker lider av ett alkohol- och drogberoende och då börjar olyckan ifrågasättas. En berättelse om hur alkohol och droger kan påverka en människas liv.




I det här romantiska dramat möter vi Ben Sanderson som på grund av sitt alkoholberoende förlorar både sitt arbete, sin familj och sina vänner. Han bestämmer sig för att åka till Las Vegas där han ska dricka sig själv till döds, i stället finner han kärleken. Men relationen blir på grund av Bens beroende problematisk. 



Crazy Heart (2009)

Ottis Blake är en singer-songwriter som en gång i tiden var en välkänd Country-artist. Han har alkoholproblem, har skilt sig flertalet gånger och har förlorat kontakten med hela sin familj. Då han inleder ett förhållande med journalisten Jean bestämmer han sig för att förändra sin livsstil och bli nykter, men det är lättare sagt än gjort.   



Shame (2011)

Shame är en historia om ett ämne som allt för ofta hamnar i skymundan; sexberoende. Huvudpersonen Brandon lever med ett sexberoende men hans livsstil förändras drastiskt då hans syster kommer på besök.

måndag 5 mars 2018

På 6 veckor fick Lena hjälp med att hantera sin dotters drogberoende

Jag har under åren hållit flertalet kurser för anhöriga över hela landet och vid varje kurstillfälle har jag träffat föräldrar som oroar sig för sina barns alkohol- /drogkonsumtion. Ibland kan det handla om en rädsla för att dottern/sonen ska utveckla ett beroende, eller så har barnet redan utvecklat ett tydligt beroende. Dessa föräldrar genomgår en daglig kamp för att förstå och hjälpa sina barn, och att själv söka hjälp är ett stort steg på vägen. Men, det är också ett faktum att många mammor och pappor lider i tystnad, de vågar eller kan inte söka stöd utifrån. Ibland kan vardagen också komma i vägen, man är stressad nog med att hinna med allt vad ett föräldraskap innebär. Det är en av anledningarna till att jag valde att starta onlinekursen för föräldrar till barn med beroendeproblem. Jag vill att alla, oavsett var man bor, ska ha möjlighet att ta del av den kunskap och de verktyg som jag under så många år har erbjudit anhöriga på mina kurser. Det gläder mig därför att intresset har varit stort och att flera som deltagit i kursen har berättat att deras livssituation har förbättrats! 

Lena (som egentligen heter någonting annat), är en av många föräldrar som dagligen kämpar med att hantera att vara förälder till ett barn som lider av beroende. Hon har gått 6-veckorskursen och i utvärderingen frågade jag henne om hon även ville dela med sig av sin historia. Här följer några rader av mamman Lena:


Det känns som att det är få som förstår hur svårt det är att vara förälder till ett barn med missbruk, och det är väl därför det är så svårt att hitta stöd. Innan jag hittade den här kursen hade jag haft kontakt med beroendeenheter, men anhörigstödet funkade inte riktigt, jag kände inte att jag fick de verktyg som jag behövde.

Min dotter har missbrukat olika droger under flera år nu. Som förälder är nästan varje dag en kamp, fyllda av bråk och oro. Det värsta är när man kommer till den punkten att varje gång det ringer på telefonen tror man att det ska vara någon som säger att det har hänt henne nåt. Som förälder är man alltid orolig. För man vill så gärna att hon ska bli frisk, må bra och komma ut ur det där mörkret.

Jag blev så glad när jag hittade den är kursen och insåg att det verkligen fanns konkreta verktyg för att hantera en sån situation jag befann mig i. Den kändes som skräddarsydd för mig. Och att jag kunde sitta hemma och göra allt i min egen takt, jag var stressad nog som det var och det var skönt att slippa pressen som jag ibland känner att det kan finnas i fysiska kurser. Det som har förbättrats väldigt mycket är just kommunikationen med min dotter, att jag når fram till henne på ett sätt som jag inte gjort på flera år. Men också att jag fick möjlighet att komma ur gamla mönster och reflektera över min egen situation, för att själv må bättre.

Min dotter har sökt behandling på ett behandlingshem! Jag vet att hon inte är frisk än och att det är en lång väg kvar att gå, men bara det att jag har lyckats nå fram till henne är ovärderligt. Situationen känns inte lika hopplös längre, och det är jag djupt tacksam för. Jag kan rekommendera onlinekursen till alla mammor och pappor som har ett barn med missbruk av något slag.



Om du vill veta mer om onlinekursen som riktar sig till föräldrar till barn med alkohol- eller drogberoende, klicka här

torsdag 1 mars 2018

Ny tävling! Vinn välskriven bok om att vara anhörig

Nu har du chansen att vinna Lena Forsman och Katerina Janouch bok Låtsas som ingenting

Om boken, utdrag från Adlibris.se:

"Eva, kvinnlig lärare med vuxna barn, blir bekant med Paul på nätet. Passionen slår ned i hennes liv, och plötsligt har han flyttat in. Att han levt ett hårt liv med droger och sprit verkar inte stå i vägen för lyckan. Men i denna självupplevda historia får vi följa de små hotfulla nyanserna som smyger sig in i vardagen. Vad är det hos Eva som gör att hon fastnat för Paul? Och kan hon skydda honom från hans förflutna? Det är tragedin i att vara medberoende som målas upp."

SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT DELTA I TÄVLINGEN: 

1. Gå in på min Facebooksida: Coaching & Litteratur för anhöriga till personer med beroendeproblem (Du måste ha ett FB-konto för att kunna delta). Bläddra ner till inlägget som publicerades idag (1/3), som handlar om tävlingen. DELA inlägget. Om du inte har delat inlägget kan du tyvärr inte vinna tävlingen. 

2. Skicka ett meddelande till mig på FB-sidan där du skriver att du har delat inlägget. Svara sedan på frågan:  

Att stå nära en person med beroendeproblem kan vara tufft på många sätt. Enligt dina egna erfarenheter och/eller uppfattningar, vad är det allra svåraste med att vara anhörig?



Kanske en klurig fråga, men det finns givetvis inga rätta svar. Det handlar om dina egna upplevelser och tankar. När du skickar ett meddelande till mig är du anonym, om du inte väljer att svara i kommentarsfältet. Vinnaren meddelas på FB-sidan om cirka en vecka!

LYCKA TILL :) 

/Carina 

söndag 25 februari 2018

4 sätt att stödja en person som befinner sig i ett tidigt stadie av nykter-/drogfrihet


1. Håll personen ansvarig för sitt beteende

En person som nyligen blivit nykter/drogfri känner sig ofta överväldigad av skuldkänslor. Personer med beroende tenderar att göra många misstag och skada andra för att kunna fortsätta använda alkoholen/drogen. När man sedan blir fri från sitt beroende kommer verkligheten och allt man gjort ikapp en.  

Men viss skuld kan vara hälsosam att känna, särskilt om personen på grund av denna gör en positiv förändring. Det är känslan av skuld som signalerar att personen agerat på ett visst sätt som den egentligen inte själv vill. Det kan vara en motivationskraft till förändring. Så försök inte lindra detta genom att förminska, ex. ”Det var inte så farligt”. Förmedla i stället hopp, ex.: ”Jag kan se att alkohol-/drogkonsumtionen bidragit till att du gjort saker du ångrar, men nu gör du något åt det! Det är ett problem som är möjligt att lösa genom förändring”. När personen är i tidig återhämtning, och undviker att erkänna sina fel, då är det okej att som anhörig visa att man är medveten om personens negativa beteenden och låta honom/henne vara ansvarig för dem.


2. Låt det ta sin tid   

Det är viktigt att komma ihåg att den första tiden för nykter-/drogfrihet är mycket oförutsägbar. Man kan inte vara säker på om ens närstående kommer ta återfall. Många människor med beroende säger till och med själva att de inte är säkra på om de kommer lyckas ta sig igenom den första tiden. Det finns många inlärda beteenden man måste övervinna och sedan ersätta med andra beteenden. Tillit är ett slags band som tar tid att läka. Tillit växer med tiden när en persons agerande överensstämmer med vad han/hon säger. Låt det ta tid. Var förberedd på återfall, men hoppas på det bästa. 


3. Nykter-/drogfrihet löser inte alla problem

En människa har nästan alltid ”oskyldiga” avsikter då man börjar använda alkohol eller droger. Det kan också finnas psykisk ohälsa i grunden som är en anledning till att man är extra sårbar för substanser. Till slut blir konsumtionen allt mer regelbunden och då handlar det ofta om att hantera smärtsamma tankar och känslor. Så småningom blir man fysiskt beroende. När beroendet fortskrider staplar alla problem upp sig på varandra och tillsammans med personens livsstil blir tillvaron allt svårare att hantera. När alkoholen/drogen försvinner finns de känslomässiga problemen kvar. Så, på samma gång som det är viktigt att låta personen stå ansvarig för sina handlingar, kan det vara viktigt att hålla detta i åtanke, då du ser att din närstående kämpar med att hålla sig nykter/drogfri. Personen måste anpassa sig till det nya livet och alla sina problem utan närvaron av alkoholen/drogen. 


4. Var fokuserad på ditt eget välmående

Beroende på hur engagerad du var i personen när denne var aktiv i alkohol-/drogkonsumtionen kommer du upptäcka att din situation kommer förändras när han/hon blir nykter/drogfri. Din närstående kommer inte behöva dig på samma sätt som hon/han behövde dig under tiden för beroendet. Ditt fokus på personen kanske tog upp en stor del av ditt liv, och det är viktigt att du hittar ett sätt att rikta tillbaka fokus på dig själv och låta personen sprida sina vingar, utan att ta över kontrollen. Du kommer kunna stödja bättre om du mår bra och vågar fokusera på dina egna behov.  

fredag 23 februari 2018

Nu kan du som anhörig delta i en ny och viktig studie från Anhörigstödet!

Anhörigstödet rekryterar nu anhöriga att delta i en internetbaserad studie. De söker personer som oroar sig för sin närstående med alkoholproblem, eller vårdnadshavare som oroar sig för att en annans vårdnadshavares alkoholproblem påverkar barnets mående. Syftet med studien är viktigt: att sprida kunskap genom att kunna nå ut till fler anhöriga! Om du deltar kommer du även erbjudas ett program för anhöriga som kan ge dig verktyg att hantera den situation du befinner dig i. Forskargruppen består bland annat av personer från Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landsting.

Om du är intresserad av att delta kan du läsa mer ingående om studien och anmäla dig på Anhörigstödets hemsida

onsdag 21 februari 2018

Föräldrar berättar om deras barns beroende i Karlavagnen

Igår hörde föräldrar till barn med drogberoende av sig till Karlavagnen och berättade om deras svåra livssituation, deras upplevelser, erfarenheter och motgångar. Fyra olika mammor berättar om hur drogerna tog deras barns liv, andra talar om den pågående kampen, behandlingshem och återfall och hur lätt det är att trilla in i ett ”medberoende”. Medverkar gör också drogforskare som gjort intervjuer med föräldrar. Att vara mamma eller pappa till ett barn med beroende påverkar hela livet. Osäkerheten, oron och rädslan kan leda till en rad sjukdomar. Öppenhet och acceptans från samhället och personer runt omkring är oerhört betydelsefullt. Det är viktigt att vi pratar mer om det här!

Du kan lyssna på programmet på din plattform för podcasts eller på Sveriges radios hemsida

Ps. Om du är förälder och behöver hjälp med att hantera ditt barns drog- eller alkoholberoende kan jag varmt rekommendera min onlinekurs

tisdag 20 februari 2018

Missade du avsnittet om anhöriga i Beroendepodden?

Förra sommaren blev jag intervjuad av Annelie Ståhl i Beroendepodden! Det blev ett spännande samtal med fokus på vad anhöriga till personer med beroendeproblematik kan göra för att förbättra sitt mående och livssituation. Vi pratade lite extra om föräldrar till barn med något slags beroende och vad för hjälp som finns att få.

Lyssna på intervjun HÄR

Släng även "ett öra" på avsnitt 1, där Annelie berättar om sin väg från alkoholberoende till triathlon, ultralöpning & Swimrun. Ofta får vi bara höra historierna om när det gick dåligt. Vi behöver också höra när det går bra. För det finns hopp och det är många som klarar av att vända det svåra till möjligheter!

Allt gott!
/Carina

torsdag 15 februari 2018

Hitta din egen plats för att koppla av!

Att leva nära någon med beroendeproblem kan leda till starka känslor av otrygghet. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att psykiskt eller fysiskt våld finns närvarande, utan kan även handla om ständiga, orosfyllda tankar, exempelvis över om personen kommer vara påverkad eller inte. Att inte veta om man kommer mötas av en människa som har druckit/tagit droger när man kliver innanför dörren kan vara oerhört påfrestande. Man kanske även känner en ständig oro över hur personen har det – behöver hon pengar? Kommer han klara av tentan? Kommer han komma iväg till jobbet imorgon? Sårade jag henne när jag sa det där? 

Man lever ofta under en konstant stress i sin rädsla för att saker och ting kommer fallera. Stresskänslan är egentligen naturliga och nödvändiga signaler i kroppen som utlöses vid fara. Men om man lever med en ihållande känsla av fara under en lång tid kan stressen kan bli farlig och leda till både fysiska och psykiska sjukdomar.




Din plats - var och när känner du dig trygg?  

Som anhörig blir det lätt att man går på helspänn. Kroppen hinner aldrig riktigt återhämta sig. Om du befinner dig i en situation där du antingen inte kan eller klarar av att flytta ifrån din närstående kan du i stället försöka tänka ut ställen där du kan koppla av och bli fri från oron och stressen. Låt oss kalla det för ”din plats”. 

Fundera på följande: När är en bra tid på dygnet/veckan för dig att ta din paus på din plats? Exempel på platser där du kan släppa oron och stressen kan vara på promenad, på gymmet, på en bänk i parken eller på lunchrasten. Din plats kanske är hemma hos en vän, på bio eller på en kurs i någonting du gillar. 


En alldeles egen plats i hemmet 

En plats behöver inte heller vara någonting fysiskt. Har du någon gång tränat yoga eller mindfulness vet du att vi kan finna ro även inom oss. Faktum är dock att detta kan vara svårt om vi är mitt uppe i en stressig och jobbig situation, speciellt om vi inte fått verktygen. Om du har möjlighet kan jag rekommendera att gå en kurs i mindfulness, där får du lära dig att acceptera och släppa taget om dina tankar och att vara här och nu. Om du känner att du inte kan gå en fysisk kurs finns det mycket skrivet om mindfulness på nätet, i olika podcasts samt i instruktionsvideor på Youtube. Det som är positivt är att du kan dra dig undan och använda dig av övningarna i hemmet. 

Låt den/de fysiska eller mentala platser du funnit bara vara dina, ta en paus från allt annat och säg till dig själv: ”Här är jag trygg, och just nu är jag ägare av denna stund”. 

söndag 11 februari 2018

Videoklipp! Hur kan man som anhörig hantera frågor om pengar?

Som anhörig är det en vanlig och oftast svår situation att ens närstående ber om pengar. Det kan vara lätt att ge med sig, även om man anar att pengarna kommer gå till alkohol eller droger. Men att underlätta personens beroende är ju det sista man vill, man vill i stället hjälpa och stödja personen att göra hälsosamma val. Men problemet ligger oftast i att den närstående blir ledsen och uppgiven, säger att det inte ens finnas pengar till mat, hyra eller liknande. 

Vad ska man som anhörig göra i en sådan svår situation? Titta på denna korta film, förhoppningsvis kan den ge lite tips på vägen! 



Besök även min Youtube-kanal om ni är intresserade av att se på andra filmer riktade till anhöriga. 

Ta hand om er!


fredag 9 februari 2018

Berättelserna från mammorna som förlorat sina barn

Idag visades ett viktigt inslag på Nyhetsmorgon i TV4. Tre mammor som förlorat sina barn på grund av alkohol-/drogberoende berättar om sina upplevelser av vad som hänt och hur samhället agerat. 

Tillsammans med trettiotals andra kvinnor har de har även delat med sig av sina erfarenheter i den nyutkomna boken Vi begravde våra barn, som de rekommenderar alla att läsa. I den berättar mammorna om den svåra kampen mot deras barns beroende, sorgen som följde deras bortgång och besvikelsen över den bristfälliga hjälpen från samhället.

Klicka på pilarna längst ner till höger i videoklippet för att titta på filmen i fullskärm.

 
Länk till inslaget i TV4 Play: https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/3955947