måndag 30 april 2018

Vinn hyllad bok om att leva som anhörig

Nu har du chansen att vinna Susanna Alakoskis bok April i anhörigsverige.

Om boken, utdrag från Adlibris.se:

"Litteraturhistorien igenom super män grandiost. Missbrukaren står i fokus. Kvinnorna gestaltas som medberoende alkoholistfruar oavsett klasstillhörighet. Men nu träder alkoholistbarn och andra anhöriga fram på den litterära arenan och vittnar om en totalt oglamourös tillvaro. Vi som har levt med tillitsbrist, förnekelse, rädsla, gränslöshet och otrygghet. Kaos, våld. Saknad, sorg. Skam."

SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT DELTA I TÄVLINGEN: 

1. Gå in på min Facebooksida: Coaching & Litteratur för anhöriga till personer med beroendeproblem (Du måste ha ett FB-konto för att kunna delta). Bläddra ner till inlägget som publicerades idag (1/5), som handlar om tävlingen. DELA inlägget. Om du inte har delat inlägget kan du tyvärr inte vinna tävlingen. 

2. Skicka ett mail till mig på min e-postadress info@carinabang.se där du skriver att du har delat inlägget. Frågan som du sedan ska svara på har kommit upp här förr, men den är viktig och jag önskar höra era vidare tankar och reflektioner kring detta:

Vad för slags stöd och hjälp anser/önskar du att anhöriga i allmänhet borde få mer av? Kanske tycker du att stödet är tillräckligt, och får då gärna i stället skriva vad du anser fungerar bra.

Vinnaren meddelas på FB-sidan om cirka en vecka!
LYCKA TILL :) 

/Carina 

fredag 27 april 2018

Är du nyfiken på hur webbkursen för föräldrar ser ut inuti?

I detta korta videoklipp får du en inblick i innehållet i "Från beslutsångest till tydlighet" - en 6 veckors kurs som riktar sig till dig som förälder till ett barn (oavsett ålder) som har alkohol- eller narkotikaproblem.  

Vad är målet med kursen? 

Som deltagare i webbkursen kommer du bland annat få...
  • Lära dig kommunicera med din son/dotter på ett mer konstruktivt sätt
  • Lära dig hantera svåra känslor och tankar så som skam, skuld, sorg och ilska
  • Lära dig läsa och förstå olika beroendebeteenden hos ditt barn
  • Lära dig hur du kan hjälpa din son/dotter in i behandling och minska risken för återfall
  • Sätta upp mål och strategier för att bibehålla det du lärt dig

 


Hur fungerar det?

Det är en blandning mellan föreläsningar och egna reflektionsövningar som träning på förhållningssätt som du får öva på i vardagssituationer. Du gör detta online; via din dator, telefon eller surfplatta. Du kan vara anonym och gör detta helt i din egen takt - du bestämmer när och var du vill ta del av innehållet.
  



Tidigare deltagare säger: 

"Kursen hjälpte mig att förstå beroendet/missbruket/sjukdomen och att kunna hantera anhörigsituationen på ett sätt som ledde mig framåt, komma ur gamla mönster och framförallt få verktyg som gör att jag tar bättre hand om mig själv."

"Webbkursen var kanonbra på alla sätt. Mest givande var filmerna och att sedan göra övningarna/reflektera och själv tänka till hur jag vill hantera situationer på ett bättre sätt, för att må bättre själv. Och att den är tillgänglig var man än bor i landet är ett stort plus!"

"Det har varit jätteskönt med alla kommunikationsverktyg, som kommer göra det lättare för mig att föra dialog med min dotter och NÄR jag ska göra det. Jag känner att jag fått så många olika verktyg i massa olika ämnen som jag är djupt tacksam för!"




Du kan läsa mer om innehållet och registrera dig här

Varmt välkomna! 


onsdag 25 april 2018

Övning – notera och acceptera jobbiga tankar och känslor

Som anhörig har du med stor sannolikhet många gånger brottats med svåra tankar och känslor. Kanske kommer de och går, kanske finns de där hela tiden. Kanske känns de omöjliga att bli av med, i alla fall så länge vår närstående dricker eller tar droger. Och visst är det så att det alltid finns en trigger som sätter igång känslo- och tankeverksamheten; vi blir ledsna eller oroliga då personen vi älskar beter sig destruktivt. Men i slutändan är det bara vi själva som har makten att förändra vårt mående. Och det är tur, för tänk hur jobbigt det vore om det bara var en annan person som kunde få oss att må bättre. För vi vet faktiskt inte när eller om någon annans förändring kommer. Vi kan endast styra över vår egen.

Övningen nedan kan hjälpa dig att bättre kunna hantera jobbiga tankar och känslor. Testa den och se om det hjälper dig!




Notera

Vi börjar med små steg. Lär känna dina tankar, känslor och beteenden. Jobbiga känslor kan vara svåra att fånga och förstå sig på. Kanske vill man bara att de ska vara över och sedan aldrig möta dem igen. Men det kan vara bra att lära känna dem.

Övning: Skriv ner jobbiga situationer. Använd dig gärna av en situation som är färskt i minnet. Skriv följande i stolpar: ”Vad hände?”, ”Vad tänkte jag?”, ”Vad kände jag?”, ”Vad gjorde jag?”. Var ärlig, det är bara du som kommer läsa det här.

Vad många finner intressant är att det man trodde var känslor, var egentligen tankar. På detta vis kan man sortera sina tankar. Du kommer finna ett mönster och ett samband. Nästa gång du känner att alla känslor brusar upp kommer det vara lättare för dig att koppla dem till specifika tankar, vilka i sin tur är kopplade till specifika händelser eller situationer. 


Acceptera

Bara för att man accepterar någonting behöver det inte betyda att man inte kan göra en förändring. Acceptans är det första steget mot förändring. Kan du inte bli sams med det du brottas med kommer det aldrig sluta brottas med dig!

Vad du kan göra: Läs igenom dina anteckningar. Visa förståelse för vad som försiggår i ditt inre. Acceptera att du faktiskt känner som du känner, för känslor är abstrakta och flyktiga och ingenting som vi kan styra över. Detta är viktigt att veta, för då kan du fokusera på dina tankar, de du faktiskt kan påverka. Om en jobbig situation återigen uppstår och smärtsamma känslor sköljer över dig, kan du ta en paus för reflektion? Vad var egentligen alla de där tankarna som dolde sig i ditt huvud? Skriv ned dem. Kanske finner du många ”antaganden” – orationella tankar som inte grundar sig i verkligheten. Exempel: Han svarar inte i telefon. Antagande: ”Han är full igen”. Än så länge vet vi inte att det är så. Det kan vara sant, men det kan lika gärna vara så att batterierna i telefonen var slut. 

Om du gör den här övningen kan det nästa gång är lättare för dig att möta och hantera det smärtsamma, om du vet vilka tankar den grundar sig på.


(Förändra) – en pågående process

En förändring sker inte alltid. Men den kan ske om vi verkligen jobbar med oss själva, är snälla mot oss själva och accepterar både det vi har möjlighet att förändra och det vi inte kan förändra. Förändring sker ofta i små, ibland omärkbara steg, speciellt då vi brottas med vårt inre. Det kanske märks genom att vi personligen inte tar åt oss lika mycket av någonting som vår närstående gjort, även om vi känner oss ledsna och besvikna. Var stolt över dig själv när du lägger märke till att du reagerar på ett annorlunda sätt! Var även stolt över dig själv för att du ens orkade och vågade möta dina jobbiga tankar och känslor!


Ta hand om er! 

fredag 20 april 2018

Har du en närstående med beroendeproblem? Du behöver inte skämmas

Måste han dricka så mycket? Måste hon ta droger? Vad ska våra vänner säga? Säkerligen har du som är anhörig till en person med beroendeproblem ställt dig dessa frågor. Att skämmas inför andra är nämligen en vanligt förekommande mekanism hos de om står nära någon som dricker för mycket eller tar droger. 




Ordet skam sägs kunna ha två ursprung: det fornnordiska ordet skömm som betyder att skämta eller förlöjliga, och det anglosaxiska ordet shame vars betydelse ursprungligen är att dölja eller täcka över. I grunden är skam en känsla som uppstår när vi upplever att vi förlorar vårt anseende eller andras gillande. Känslan är starkt negativ och kan ofta uppfattas som mycket smärtsam, där även fysiska symptom kan uppstå. Kortfattat handlar det i grunden om hur vi tror att andra uppfattar oss som människor – vi är helt enkelt rädda för att andra inte ska tycka om oss. 

När det kommer till beroendeproblematik hos en närstående blir det ännu lite mer komplicerat. Kanske känner du dig rädd för att andra ska tycka att det inte bara är "fel" på din närstående utav även på dig själv/dina familjemedlemmar. Det uppstår lätt misstankar om vad andra människor tänker och tycker om dig/er, exempelvis att personen har en dålig karaktär eller att du gör fel som stannar hos personen. Dessa är tankar som är svåra att bli av med så länge beroendeproblematiken finns där, och de är en stor anledning till varför vi ofta försöker dölja beroendet, rädslan för skammen är helt enkelt för stark.

Att försöka undvika skammen är ingenting konstigt, utan en helt normal reaktion på någonting som väcker starkt obehag. Men man bör komma ihåg att det sällan hjälper att stänga in och förneka känslor som faktiskt är oundvikliga. Att samtala i en trygg miljö med andra anhöriga som har samma erfarenheter och som inte heller dömer är en metod som kan göra att man känner sig mindre ensam och kan i förlängningen leda till att skamkänslorna minskar.

Kom ihåg - Du är inte ensam om att känna som du gör, och glöm inte bort att det alltid finns hjälp att få.

söndag 15 april 2018

7 varningssignaler för återfall

Är du anhörig till en person som nyligen har blivit nykter, men går ständigt runt och är rädd för att denne ska falla tillbaka i sitt beroende?

Du är inte ensam! Faktum är att risken för återfall under de första 12 månaderna är mycket hög; cirka 64 procent. Det är alltså sällan, även om det händer, att en person exempelvis går i behandling och efter det aldrig tar återfall. Återfall kan ske under behandling, direkt efter behandling eller flera år efter behandling. Men det är viktigt att veta att det blir bättre med tiden. Efter cirka 3 år av ihållande nykterhet så sjunker återfallsrisken till cirka 14 procent! 



Exempel på varningssignaler för att personen är på väg att ta återfall i sitt beroende:

1. Extrem utmattning på grund av exempelvis överbelastning. 

2. Oärlighet. Personen ljuger om exempelvis vad denne har gjort eller har spenderat sina pengar på.

3. Överdriven självsäkerhet på hennes/hans förmåga att hålla sig nykter, utan att denne egentligen anstränger sig.  

4. Orimliga förväntningar på hur andra borde tänka eller vara.  

5. Blir ofta aggressiv/arg utan orsak.

6. Nedstämdhet, vilket kan vara tecken på depression.

7. Orimligt höga förväntningar på sig själv, vilket ofta leder till besvikelse då denne inte uppnår sina mål.


Vad kan jag som anhörig göra?


Om du som anhörig märker av sådana här förändringar hos din närstående: tala lugnt om det för personen och lyssna sedan på vad hon/han har för tankar. Försök att agera innan det är för sent. Personen kan söka professionell hjälp hos exempelvis läkare, terapeuter eller behandlingshem. 

Ett annat sätt att hantera ett eventuellt återfall är att först och främst, medan personen är nykter och drogfri, göra upp ett plan för hur du/övriga runt omkring ska agera vid återfall. Då är detta redan uppgjort och förhoppningsvis kommer återfallet vara lättare att hantera. Det behöver då inte heller föras diskussioner när personen börjat dricka/ta droger, då ett sådant läge inte är bra för samtal. Om den närstående är på behandlingshem så kan du be de som arbetar på behandlingshemmet att göra upp en sådan återfallsplan tillsammans med dig.

Att gå på anhörigmöten (ex. Alanon, Naranon, FMN, AMD, AHA) och ta hjälp av sitt eget sociala stöd är extremt viktigt i detta läge. 


Vägen till nykterhet är en lång process, och personen måste arbeta dagligen med sin nykter- och drogfrihet. Det är även viktigt för dig som anhörig att veta att det i slutändan alltid är den beroendes eget ansvar att ta sig ut ur beroendet!

Ta hand om er själva och värna om varandra! 


tisdag 10 april 2018

Vad tror du om den här knepiga situationen? Din hjälp behövs!


Nu hoppas jag att vi med gemensamma krafter kan brainstorma idéer på hur man kan lösa detta relativt vanliga problem för föräldrar till ung vuxen med beroendeproblem. Jag ber er om hjälp, för det här är en knivig situation för många föräldrar och det är inte alltid lätt att se hur man ska göra. Det finns inget rätt eller fel. Olika lösningar fungerar i olika familjer. Men det är värdefullt att få höra olika alternativ och perspektiv!

Så snälla, skriv tips och idéer om hur du tycker man ska lösa det här problemet. (Din kommentar kommer publiceras i inlägget på min FB-sida Coaching & Litteratur på anhöriga till personer med beroendeproblem. Vill du vara anonym så kan du också maila mig på info@carinabang.se så skriver jag in kommentaren i efterhand). Det här är ett sådant vanligt dilemma, så därför tar jag upp det till diskussion. 


Det här är situationen: 

Föräldrar har köpt lägenhet till unga sonen/dottern (Ålder ca 18-26 år). Det är föräldrarna som står på lägenheten och har det juridiska ansvaret.

Son/dotter använder narkotika, betalar inte hyran då pengarna går till droger. Om föräldrarna säljer lägenheten så blir sonen/dottern hemlös. Alternativt så får hen flytta hem till föräldrar igen. I det sistnämnda fallet finns då risken att son/dotter som är aktiv i missbruk bor hemma. 


Vad tycker du att föräldrarna ska göra? 



torsdag 5 april 2018

Videoklipp! 3 enkla mini-kurser för anhöriga

I nedanstående YouTube-klipp så presenterar jag en liten mini-kurs som sträcker sig till dig som anhörig till en person med missbruk! 

Jag tar bland annat upp vad begreppet medberoende innebär, hur man som anhörig kan påverkas, hur du genom att använda dig av olika verktyg kan få stöd och hjälp i din kommunikation med din närstående, och, kanske viktigast av allt, hur du kan förbättra ditt eget allmäntillstånd.

Kursen är uppdelad i 3 delar, ca 20 minuter per del.
Jag hoppas att den kan vara givande för dig och hjälpa dig en liten bit på vägen!

Ha det gott!
/ Carina